Den syriska lökgrodan är en variant av den östliga lökgrodan, även den uppsatt på listan över hotade arter. Länge har det varit osäkert om grodan alls har funnits i Syrien. Det enda beviset för det är ett grodkadaver som lämnades in till Naturhistoriska museet i London år 1892 och det har tvistats om huruvida den grodan verkligen härstammade från Syrien. På den tiden såg kartan nämligen annorlunda ut och det som i dag kallas Syrien kan då ha varit det som numera heter Israel – där har nämligen den syriska lökgrodan synts till, liksom i Syriens andra grannland Libanon.
Nu, bara dagar efter regimens fall i Damaskus, har den vetenskapliga tidskriften Herpetological Conservation and Biology publicerat en rapport som ger grodan skäl för sitt namn.
”Medborgarvetenskap återupptäcker den syriska lökgrodan i krigsdrabbade syriska områden” heter rapporten, där tre olika exempel av arten har siktats, efter att forskare bett syrier om hjälp via en syrisk Facebookgrupp för vildmarksentusiaster.
”Noterbart är att dessa observationer var ungefär 35 kilometer från varandra och 120 kilometer från den närmaste upptäckten i Libanon”, skriver forskarna bakom rapporten.
Fynden är goda nyheter, eftersom både den syriska lökgrodan och dess släkting, den östliga lökgrodan, är uppsatta på listor över hotade arter. Visserligen är bestånden ännu ansedda som ”livskraftiga”, men grodorna brukade ha en betydligt större utbredning än i dagsläget och tros ha drabbats av klimatförändringarna i Mellanöstern och Kaukasus, där förekomsten är som störst.
Grodan, som kan bli uppemot nio centimeter lång, är svår att upptäcka, eftersom den har kamouflagefärgat skinn för de träskmarker den trivs bäst i. Tidigare undersökningar, som upphörde i samband med att inbördeskriget utbröt 2011, har inte lyckats finna en enda individ.
Läs mer:
Övergång hindrar grodors undergång
