Det kan ha varit den sämsta dagen för den brittiska monarkin på flera sekler.
Inte sedan 1647, då Charles I sattes i husarrest och senare dömdes till döden för landsförräderi, har en medlem i det brittiska kungahuset fängslats av polis.
Gripandet av Andrew Mountbatten-Windsor på torsdagen är utan tvekan mer graverande än abdikationskrisen 1936. Prinsessan Dianas död var en nationell och personlig tragedi, men Andrew-katastrofen är närmast heltäckande i sitt fördärv.
Den gäller pengar, integritet, anständighet, popularitet och eventuell kriminalitet. En rojalistisk jordbävning vars efterskalv kommer att kännas i åratal.
Den svarta torsdagen kröntes av ett oförglömligt foto som genast blev viralt.
Efter att ha tillbringat elva timmar på Aylsham polisstation hämtades Mountbatten-Windsor upp av sina livvakter. På väg tillbaka till Sandringham tog Reutersfotografen Phil Noble sitt livs bild. På fotot syns den före detta prinsen halvliggandes i baksätet på en Range Rover. Näsborrarna är uppspärrade, pupillerna röda av kamerablixten och dubbelhakan iögonfallande. Det rör sig om en helt annan man än den sorglöst leende yngling som för mer än 40 år sedan återvände från Falklandsöarna som en krigshjälte.
Andrew Mountbatten-Windsor misstänks för tjänstefel i offentligt ämbete, ett brott som i Storbritannien kan ge livstids fängelse. Den nära vänskapen med sexförbrytaren Jeffrey Epstein blev hans fall. Men skandalerna går längre tillbaka än så.
Att lasta mödrar för karaktärslösheten hos deras vuxna barn är ett återkommande inslag i ett patriarkat. Andrew Mountbatten-Windsors gränslöshet och högfärd har följaktligen ofta förklarats med att han var sin mors älsklingsson.
”Barnet är bedårande. Han kommer att bli fruktansvärt bortskämd av oss alla, det är jag säker på”, skrev Elizabeth II i ett brev till sin kusin lady Mary Whitley efter Andrews födelse i februari 1960.
Till skillnad från sin stillsamme tolv år äldre bror, nuvarande kung Charles III, var han en pojke med myror i brallan och som inte försatte en chans att påminna andra om att han var en prins.
– Du vet väl vem jag är? brukade han säga när det uppstod konflikter på internatskolan Gordonstoun där föräldrarna inkvarterat honom.
Det var också på Gordonstoun som han lärde sig att glidflyga, vilket bäddade för att han tog värvning.
Strax innan han deltog i slaget om Falklandsöarna hade en före detta skolkamrat ordnat en blinddejt med Katherine ”Koo” Stark. Hon var en amerikansk skådespelerska som haft en liten roll i en uppsättning av ”Vem är rädd för Virginia Woolf?” på National Theatre. Dejten blev lyckad och Andrew följde upp den med lunchinbjudan på Buckingham Palace.
De blev ett par och lyxsemestrade på den privatägda ön Mustique, till den brittiska skvallerpressens förtjusning. Relationen blåstes upp stort. Skriverierna avtog inte när det framkom att Stark hade gjort nakenroller i brittiska filmer.
Prins Andrew försökte övertala drottningens pressekreterare att läxa upp medierna så att de skulle lämna paret ifred. Han vägrade, och som hämnd skickade Stark och prinsen ett paket med lavemangsutrustning till pressekreteraren.
Snart rann relationen ut i sanden. Skvallerpressen fick ligga i för att hålla jämna steg med Andrews många affärer och började kalla honom Randy Andy – pilske Andy. Inom kort skulle även pressen bli varse hans dragning till så kallade practical jokes.
Under en vistelse i Los Angeles 1984 sprutade prins Andrew ner ett par påträngande reportrar och omgivningen med vit målarfärg från en färgpistol.
– Det där var kul, sade han efteråt.
Drottningen tvingade honom att betala för skadorna, som uppskattades till mellan 15 000 och 30 000 pund.
Det var på sätt och vis prinsessan Dianas förtjänst att han till slut stadgade sig. Under en bjudning på Royal Ascot såg hon till att bordsplacera Andrew intill sin väninna Sarah Ferguson.
– Kan den flickan aldrig hålla tyst? undrade drottningen när Fergie, som hon skulle komma att kallas, hade lämnat middagen.
Det spelade ingen roll. Prinsen och Fergie hade fattat tycke för varandra. De delade ett lättsinne och en förkärlek för flärd. Sommaren 1986 gifte de sig.
De fick döttrarna Beatrice och Eugenie, men prinsens militära åtaganden höll honom hemifrån. Ingen av dem var väl heller riktigt den trogna typen, och efter sex år separerade de.
– Under vårt äktenskap träffade jag honom 40 dagar om året, sade Sarah Ferguson i en intervju många år senare.
Skilsmässan hade inte gått igenom när Fergie fångades på bild i en solstol i St Tropez med sin finansiella rådgivare John Bryan sugandes på hennes tår.
Efter 21 år i flottan gick Andrew i pension. Vad skulle man nu sysselsätta den frånskilde och rastlöse prinsen med?
Labourveteranen Peter Mandelson föreslog att göra honom till Storbritanniens handelssändebud. Brodern Charles opponerade sig, men drottningen gav sitt ja och 2001 började han sitt nya jobb med en årslön på drygt tre miljoner kronor.
Samma år hälsade han på sin vän Jeffrey Epstein i hans Manhattanvåning.
Ghislaine Maxwell var där. Det var även den 17-åriga Virginia Giuffre.
I Andrew Lownies biografi ”Entitled”, berättar hon att Maxwell hade låtit tillverka en latexdocka föreställande prinsen. Med den skulle de posera. Giuffre placerades i prinsens knä, med dockans hand på sitt ena bröst och prinsens hand på sitt andra.
– Det var ett stort skämt. Alla skrattade.
Det blev många förstaklassflygresor, nätter på lyxhotell och tillfälliga sexuella förbindelser under åren som handelssändebud. Enligt den förvånande personalen på The Grand Hyatt i Bangkok gick över 40 kvinnor in och ut ur prinsens rum under hans korta vistelse på hotellet. En händelse som också beskrivs i Andrew Lownies biografi.
Fast när News of the World 2011 publicerade en bild på Andrew och Jeffrey Epstein – som nyligen avtjänat ett fängelsestraff för att ha köpt sex av en 14-årig flicka – och rubriken ”Prince Andy and the Paedo” var till och med drottningens tålamod var rågat.
Andrews handelsuppdrag var över.
Men det var först när Epstein greps 2019 och Virginia Giuffre offentligt anklagade honom för att ha tvingat in henne i sextrafficking och bland annat lånat ut henne till den brittiska prinsen som Andrews anseende helt gick i upplösning.
Virginia Giuffre tog sitt liv i april i fjol. I sin postumt utgivna självbiografi beskriver hon hur prinsen såg det som sin födslorätt att ha sex med henne när hon var 17 år. När boken publicerades i höstas fattade kung Charles beslutet att frånta sin bror de kungliga titlarna och flytta honom från 30-rumsvillan Royal Lodge till en anspråkslös bostad nära hans eget lantställe Sandringham.
I de Epsteinfiler som det amerikanska justitiedepartementet släppte i januari förekommer Andrew Mountbatten-Windsor ofta. Där finns ett foto på ex-prinsen på alla fyra över en anonym kvinna och uppgifter som tyder på att han som handelssändebud delade konfidentiell information med Epstein. Det var det sistnämnda som låg till grund för gripandet förra veckan.
Röster har höjts för att Andrew Mountbatten-Windsor även bör utredas för eventuell medverkan till trafficking.
Att skandalerna är slut kan man hur som helst inte vara det minsta säker på.
Läs mer:
Sandra Stiskalo: En ex-prins i fängelse vore något oerhört
Skamfilad och avtitlad – detta har hänt exprinsen
De har avgått eller utreds efter senaste Epsteinsläppet
