![](https://i1.wp.com/static.bonniernews.se/gcs/bilder/dn-mly/adb5c740-2869-43e2-818d-f43d57b1badc.png?interpolation=lanczos-none&fit=around%7C800:450&crop=800:h;center,top&output-quality=80&w=1200&resize=1200,0&ssl=1)
Det var en novembermorgon 2021 som polisen larmades till ett flerfamiljshus på Lidingö öster om Stockholm. Inringare uppgav att en man betedde sig mycket aggressivt.
Vid ingripandet tog polisen den narkotikapåverkade och utåtagerande mannen under kaotiska former ner genom ett trapphus och ut genom en port. Där ska mannen ha försökt ta en av polisernas tjänstevapen. Mannen sprejades då med pepparsprej, men enligt poliserna var han så uppvarvad att detta inte hade nån verkan.
På en trappavsats tvingas mannen ner efter en intensiv kamp. När han har händerna fängslade bakom ryggen sätter sig en av poliserna på honom. Polismannen, som vid tillfället varit polis i sex månader, trycker sedan sitt knä i bröstryggen på 48-åringen som kort därpå kvävs och dör. Händelseförloppet filmas av en kamera som sitter på en sopbil.
I november förra året dömde Stockholms tingsrätt polismannen för vållande till annans död. I domen konstaterade rätten, med stöd i det filmade materialet och uppgifter från obduktionen, att det är bevisat att mannen avled till följd av kvävning med efterföljande hjärtstopp och att det var polismannen som orsakade hans död. Det var första gången som en svensk domstol prövade om ett polisgrepp lett till döden.
Polismannens advokat har drivit linjen att mannen dog av ett hjärtstopp orsakat av en kombination av att han var narkotikapåverkad, psykotisk och under en längre tid slogs med poliserna vilket ledde till att han hade kraftigt försurade ph-värden i blodet.
Tingsrättens dom överklagades av försvaret med utgångspunkt i ett andra rättsmedicinskt utlåtande som pekade på att det inte med säkerhet kunde konstateras att det var polismannens agerande som bidrog till mannens död.
Svea hovrätt meddelade på fredagen att man kommit fram till samma slutsats och därför ändrar tingsrättens dom. Hovrätten friar polisen för vållande till annans död. Istället döms han för tjänstefel med dagsböter som påföljd.
Enligt hovrätten är det ”möjligt och kanske även sannolikt” att polisens handlande har bidragit till 48-åringens död, men eftersom det inte ”anses ställt utom rimligt tvivel” att så varit fallet så kan polismannen inte dömas för vållande till annans död. Med stöd av utredningen anser rätten att det inte har kunnat uteslutas att mannen skulle ha avlidit även utan polisens handlande.
Det påpekas i domen att det inte går att dra några säkra slutsatser kring vilket grepp som polisen nyttjade, hur mycket kraft han använde och hur länge han tryckte ned 48-åringen. Åklagaren har argumenterat för att skador på 48-åringen talar för att våldet var mycket kraftigt, men enligt hovrätten går detta inte att konstatera med säkerhet.
I polisens utbildningsmaterial, som hovrätten har beaktat, anges det att man bör undvika ”bukläge med nedhållning/tryck över bålen” vid gripanden av upprörda personer eftersom det kan resultera i plötslig död. Istället bör den övermannade personen snabbt placeras i sittande position för att kunna andas ordentligt. Hovrätten konstaterar att polismannen inte har följt dessa anvisningar.
Man framhåller samtidigt att situationen var påfrestande och uppjagad, att poliserna hade fått bristfällig information om situationen på Lidingö och att polismannen var relativt ny på jobbet.
Polismyndighetens personalansvarsnämnd har tidigare meddelat att polismannen inte kommer att förlora jobbet oavsett domslut.