2020: Elevbetygen på Nytorpsskolan i den ”särskilt utsatta” stadsdelen Hammarkullen i nordöstra Göteborg är i botten.
Lärare flyr, budgeten är kraftigt överskriden. Vissa dagar stannar två av tre i personalen hemma, en del av rädsla för att bli slagna.
Skyddsombudet säger i medier att kriminella i området styr och förmår elever att ljuga.
2025: Påtagligt förbättrade resultat. 57 procent av eleverna behöriga till gymnasiet är visserligen långt under Göteborgs snitt och mål men ändå 15 procentenheter bättre än för tre år sedan.
En vårtisdag när DN träffar skolledning, förstelärare och skolkommunalrådet är det studiedag och barnen hemma. Lokalerna är slitna, det packas i kartonger och alla ser fram emot storrenoveringen av byggnaden från tidigt sjuttiotal som äntligen ska bli av.
I dag är lärargruppen jämförelsevis stabil, andelen legitimerade god och i Skolinspektionens enkät bland femteklassare i fjol hade Nytorpsskolan plötsligt klart högre värden – till exempel om upplevd studiero – jämfört med såväl Göteborg som landet som helhet.
De, och stadens politiska ledning, vill gärna berätta om vändningen och då nämns uttryck som Heis, auskultanter, konsekvenstrappor, Nytorpslektionen, screening och romska brobyggare.
Men kanske kan insatserna kokas ner till att förmå alla att släppa på stoltheten, våga lära av varandra och bejaka att ha kolleger i klassrummet som tittar på hur läraren hanterar lektionen.
– Det handlar om att gå ner på detaljnivåer, som hur en lektion alltid påbörjas och avslutas på samma sätt, hur går vi in i klassrummet? Hur kontrolleras närvaron? säger rektorn Jonas Forsberg.
– Vi auskulterar varandra och frågar oss efteråt ”hur gick det?”.
I ordboken förklaras auskultera som ”direkt studera yrkesutövning på platsen” och i Nytorpsskolans räddningsplan blev det ett slags första steg, i realiteten framtvingat för fyra år sedan av Skolinspektionens hot om att kommunen skulle få betala vite om det inte blev bättre ordning.
Kommunen beslutade om att ta till krisåtgärden kallad Heis, ”Huvudmannens extraordinära insats”, där den centrala skolförvaltningen gått fram med ett ”riktat sammanhållet stöd”. I dag har Nytorpsskolan klivit ur den fasen, i stället pågår Heis-insatser på fyra andra av Göteborgs skolor.
– När jag började hade vi inga ordningsregler. Då handlade det mer om olika värdegrundsord. Men kompetenta lärare är det absolut viktigaste, säger rektor Jonas Forsberg.
En av förstelärarna, Johan Melin, som har varit på Nytorpsskolan i 13 år sätter andra ord på förflyttningen:
– Vi har tagit tag i våldet, med konsekvenser som kommer direkt, som polisanmälningar och vi fick hit socionomer som kunde gå in och ta barnens hela situation vidare.
Förstelärargruppen som DN talar med om metoden att låta lärare observera varandra, auskultationen, säger att den måste vara upplagd på rätt sätt för att inte slå tillbaka.
– Till exempel att i förväg vara tydlig med vad man ska titta på, inte hur kollegan fyller lektionen, säger Joel Andersson.
Inför auskultationen har man gått igenom ett formulär om vad som ska observeras, säger försteläraren Özlem Ciftci Khoury.
– Just det förtroendefulla klimatet är centralt, att vara som en kritisk vän som ser efter det positiva, fyller en kollega i.
Det slags Steg 2 som Nytorpsskolan nu går in i handlar om experthjälp utifrån i själva undervisningsmetoderna, med fokus på svenska och matematik. Det ska bland annat ske genom att externa lektorer, personer särskilt utbildade i sina ämnen, lånas in.
De två lektorerna, vardera på 40 procent, kommer från Göteborgs stads Center för skolutveckling och ska vara på Nytorpsskolan till 2027.
– Nu går vi mer in i själva undervisningen, säger försteläraren Johan Melin.
Blir det lättare när det kommer in någon utifrån?
– Ja, och när man vet det finns en vetenskaplig grund. Nästa år ska alla mattelärare få tid i schemat att utifrån lektorns ram planera kommande veckans undervisning. Nu tränar vi på det, nästa år sitter lektorerna med på planeringsmötena. Sedan ska vi vara självgående.
Det låter som något som var otänkbart för tio år sedan?
– Visst, det är en kulturförändring. Det kan låta underligt men i läraryrket förväntas man klara sig själv, helt isolerad, det är en över hundraårig tradition.
Men i skolor som den här, i Hammarkullen där kring 90 procent av invånarna har utländsk bakgrund, finns två alldeles särskilda utmaningar för lärarna:
1. Att många barn kommer dit med extremt låga kunskaper i svenska språket och har föräldrar med svag förankring i arbetslivet.
– Våra elever behöver hjälp med vardagsspråket, vi vet inte hur mycket svenska de alls hör i hemmet och det känns som fler här kan engelska än svenska, säger läraren Özlem Ciftci Khoury.
Därför läser eleverna på mellanstadiet en timme svenska extra i veckan med fokus på bokläsning, säger biträdande rektorn Henrik Wennberg.
– Klarar man svenskan i årskurs 4 klarar man också gå ut nian med godkänt, så det här är otroligt viktigt, säger försteläraren Mårten Iglodi.
2. Att förstå varför man alls går i skolan.
– En del av Heis-processen efter Skolinspektionens utredningar här var insikten att många barn saknade en tydlighet, ett mål för vad man skulle med skolan till, säger Annelie Skånberg, biträdande rektor och ansvarig för yrkesvägledningen.
I det akuta läget fick de pengar till två extra studie- och yrkesvägledare.
– Det är så tydligt att det gav resultat, barnen blev mer medvetna om vilka förmågor de har. Tänk att snittet över antalet yrken de kände till fanns i arbetslivet var sju stycken. Då är det inte lätt att veta vart man är på väg.
Under samtalet har skolkommunalrådet i Göteborg Viktoria Tryggvadottir Rolka (S) lyssnat och hon gör en koppling till det politiska direktivet att socialtjänsten på sina håll flyttar in. Som på Nytorpsskolan.
– Första månaden som skolsocionomen var här stoppades två bortgiften, säger hon.
På vägen ut stannar Tryggvadottir Rolka till för några anslag på en dörr om vilka fritidsaktiviteter som är på gång på skolan på kvällarna. ”Bygga en mur runt kidsen”, beskriver kommunalrådet det som.
– I dag sitter vuxna män och fjärrstyr barn från Turkiet eller Spanien i att begå fruktansvärda brott, en vedervärdig exploatering. Då vi måste vi som samhälle bygga de här murarna.
Läs mer: S-politikern: Inte givet att mer pengar till skolan är svaret
