Efter Jokkmokk kommuns ”tack men nej tack” till regeringens inbjudan om frivillig återvandring har en rad andra kommuner hakat på i protesterna.
Som DN berättat tidigare har Migrationsverket en begränsad kontakt med målgruppen och Arbetsförmedlingen menar att det finns en målkonflikt mellan kärnuppdraget att leda individer mot arbete och samtidigt informera om stödet.
Flera andra remissinstanser anser också att satsningen skickar fel signaler till nyanlända.
Men uppenbarligen har betydligt fler än tidigare fått upp ögonen för det kraftigt höjda återvandringsbidraget sedan det infördes vid årsskiftet.
272 personer sökte bidraget i januari – betydligt mer än under hela fjolåret, visar Migrationsverkets siffror.
En förklaring kan vara att summan höjts från 10 000 till 350 000 kronor för vuxna, eller uppemot 600 000 kronor för ett hushåll.
– Vi riktar oss inte till personer som lärt sig språket och kommit in i samhället, utan till de som längtar hem och inte vill bli integrerade, sade migrationsminister Johan Forssell (M) till DN i höstas.
Av de 272 personerna som ansökte om bidraget i januari så har hittills 82 fått avslag. Ingen har ännu beviljats några pengar.
– Det är för tidigt att dra några säkra slutsatser av siffrorna, men generellt kan man säga att det tar tid att gå igenom alla steg för att bevilja bidrag, säger Didzis Melbiksis, presskommunikatör på Migrationsverket.
– Det gäller alltifrån personlig inställelse och korrespondens till olika slags säkerhetskontroller.
Att avslå enklare ärenden går betydligt snabbare, exempelvis där det tidigt framgår att sökande inte når upp till kraven.
– Det kan handla om att man har skulder till Kronofogden eller CSN, säger Didzis Melbiksis.
Får man avslag om man har en skuld på några hundra kronor?
– Finns det obetalda skulder så får vi inte bevilja återvandringsbidrag, oavsett belopp.
Ett tjugotal ärenden har avslagits av det skälet, men den vanligaste anledningen till att myndigheten inte beviljat bidraget är att man inte haft rätt tillstånd.
Bland de sökande är de allra flesta från Syrien, och ett femtiotal barn finns i ärendena som hittills kommit in.
Totalt omfattas mer än 100 000 personer av förordningen och sedan förra året pågår en särskilt riktad informationssatsning för att nå ut till målgruppen.
Men som DN tidigare berättat är inte pengar den avgörande faktorn för att återvandra, enligt en rapport som Migrationsverket skickade till regeringskansliet i höstas.
Känslomässiga skäl, att kunna ångra sig och få stöd med boende och jobb väger tyngre.
Kan det finnas skäl att lätta på reglerna för att fler ska beviljas bidraget?
– Det är i grunden en fråga för politiken. Vårt uppdrag är att skapa en bra grund för varje individ att fatta ett väl avvägt beslut, säger Didzis Melbiksis.
Fakta.Kraftigt höjt återvandringsbidrag
Regeringen beslutade den 30 oktober 2025 om att höja det ekonomiska bidraget för frivillig återvandring från januari 2026.
Tanken är att det ska ge möjlighet till nystart i hemlandet för personer som exempelvis befinner sig i ett långvarigt utanförskap.
För att öka incitamenten höjs beloppen:
• 350 000 kronor för personer över 18 år.
• 25 000 kronor för personer under 18 år.
• Högst 500 000 kronor för makar eller sambor.
• Högst 600 000 kronor per hushåll.
För att få bidraget krävs exempelvis ett uppehållstillstånd som flykting eller alternativt skyddsbehövande, kvotflykting eller på grund av särskilt ömmande omständigheter.
Källa: Regeringen och Migrationsverket
