När kommuner bygger skydd mot översvämningar, höga flöden eller stigande havsnivåer ska de kunna kräva att fastighetsägare – som gynnas av insatserna – är med och betalar. Det är ett av huvudförslagen i den statliga klimatanpassningsutredningen.
Det kan exempelvis handla om en skyddsvall som skyddar ett villaområde vid kusten, eller om diken och dammar som ska hantera ökade regnmängder.
– Det uttalade syftet med utredningen är att den ska bidra till ett samhälle som är bättre rustat för klimatförändringarnas effekter, säger regeringens särskilda utredare Johan Hjalmarsson.
Avgiften ska fördelas utifrån hur stor nytta varje fastighet har av åtgärden. Systemet liknar det som används för att fördela kostnader inom vatten- och avloppssystem eller i markavvattningssamfälligheter.
För att undvika orimliga bördor föreslås ett avgiftstak: kostnaden får inte överstiga tio procent av marknadsvärdet på den berörda delen av fastigheten. Fastighetsägare med begränsad betalningsförmåga ska kunna betala på avbetalning, enligt samma principer som redan gäller för gatukostnader.
Om fastigheten säljs övergår betalningsansvaret till den nya ägaren. Beslut om avgift ska kunna överklagas till mark- och miljödomstolen.
Enligt utredaren är det inte självklart att det allmänna ensamt ska bära hela kostnaden för att skydda enskild egendom.
– Vill kommunen skydda kommunhuset eller till exempel en skola mot översvämning från ett närliggande vattendrag kommer det i många fall vara lämpligt att även skydda andra fastigheter och inte bara kommunhuset eller skolan. I ett sådant fall menar vi att det är rimligt att även de andra fastighetsägarna som får nytta av klimatanpassningsåtgärden ska vara med och betala för åtgärden, säger han.
Utredningen innehåller också flera andra förslag för att stärka Sveriges klimatanpassning. Bland annat föreslås att staten tar över ansvaret för att skydda vissa delar av kusten. Myndigheter som MSB och Boverket ska identifiera områden av nationellt intresse, exempelvis tätorter, viktig infrastruktur och områden som berör totalförsvaret.
Syftet är att säkra att skydd mot till exempel erosion och höjda havsnivåer kan planeras och finansieras långsiktigt.
Utredningen vill också stärka skyddet mot extremväder inne i städerna. Lagstiftningen ska förtydliga att kommunernas dagvattensystem måste kunna hantera regn som statistiskt återkommer vart tionde år – så kallade ”tioårsregn”.
Samtidigt föreslås att en gräns för högsta tillåtna inomhustemperatur införs i särskilda boenden, till exempel äldreboenden. Folkhälsomyndigheten ska kunna meddela föreskrifter för att skydda känsliga grupper under värmeböljor.
Utredningen går nu ut på remiss. Majoriteten av de föreslagna lagändringarna föreslås träda i kraft den 1 januari 2027.
Läs mer om klimatet på dn.se/klimatet
