I sex år har forskningsprojektet Hybrit arbetat med att ta fram ett sätt att göra stål med låga fossila utsläpp. Målet var att utveckla en teknik som med hjälp av vätgas skulle klara av att omvandla järnmalm till järnsvamp och sedan till stål.
I dag står stålindustrin för en stor del av Sveriges totala koldioxidutsläpp. Hybrit-tekniken skulle kunna reducera landets utsläpp med upp till tio procent.
När pilotfasen av Hybrit nu avslutas menar SSAB:s tekniska direktör, Martin Pei, att man lyckats utveckla en fungerande teknik.
– När vi drog igång själva forskningsprogrammet så var vi inte 100 procent säkra på om det kommer att bli lyckat eller inte, säger han.
– Vi är riktigt nöjda med resultaten och vi är först i världen med att komma så här långt.
Bakom projektet står de två helstatliga bolagen LKAB och Vattenfall samt delvis statliga SSAB som tillsammans gått in med tre fjärdedelar av finansieringen för forskningen. Resten kommer från bidrag genom Industriklivet, ett projekt som Energimyndigheten ansvarar för. Kritik har dock riktats mot att staten beviljat projektet stora summor av skattebetalarnas pengar, trots att man inte varit säker på om tekniken kommer att fungera.
– Det är ganska normalt att länder i Europa stödjer forskning. Sedan ska man komma ihåg att alla länder nu försöker skapa förutsättningar för sina egna tillverkningsindustrier att haka på den här omställningen som måste ske för att klimatkrisen är akut. Att inte ställa om är inget alternativ, säger Martin Pei.
Bolagen har nu lämnat in en rapport till Energimyndigheten där man i detalj redovisar resultaten från forskningen. LKAB och SSAB planerar nu att gå vidare med att börja använda tekniken i storskalig produktion. För SSAB handlar det om stålverken i Oxelösund och Luleå, som ska stå klara 2026 respektive 2028. Men LKAB:s satsning drar ut på tiden.
– Nu planerar LKAB för den första större demoanläggningen som ska byggas i Gällivare. Vi hade hoppats att den skulle kunna driftsättas den redan 2026. Som det ser ut just nu verkar det bli försenat eftersom tillståndsprocessen drar ut på tiden, säger Martin Pei.
SSAB uppskattar att deras stålverk kommer ha en årsförbrukning på cirka 4,5 Twh el per år. Den elen har bolaget fått effekttilldelning för. Den fossilfria elen finns tillgänglig i dag. Men utmaningen framöver kommer vara att få energin dit den behövs och när den behövs, enligt SSAB.
– På sikt vore det även bra med en utbyggnad av fossilfri elproduktion, säger Martin Pei.
– Men vi behöver också säkra kompetensförsörjningen med bland annat utbildade ingenjörer. Utöver det behöver takten på utbyggnaden av infrastruktur öka. Här pratar vi främst om järnvägen och Malmbanans dåliga skick som en avgörande fråga.
DN har tidigare skrivit om att över 40 procent av Malmbanans räls är mer än 30 år gammal och därmed utsliten. De senaste fem åren har det skett nio allvarliga urspårningar på järnvägen.
Hybrit-tekniken
Tekniken går ut på att ersätta masugnsprocessen som använder kol och koks för att ta bort syret ur järnmalmen. Istället ska en process som använder fossilfri vätgas användas. Den framställs av vatten med hjälp av el från fossilfria energikällor. Istället för koldioxid bildas vattenånga.
Källa: Hybrit
