På sin hemsida sålde mannen en rad uppstoppade djur – bland annat ett lejon, fjärilar, vilda fåglar och en puma. Utöver misstanke om grovt artskyddsbrott åtalas han även för stämpling till smuggling, efter att ha haft kontakt med potentiella köpare i USA och Nigeria.
– Personen medger själva handlandet i sak, men nekar till brott då han menar att det varit lagligt, säger kammaråklagare Anders Gustafsson till nyhetsbyrån Siren.
Djuren är Cites-listade, vilket innebär att handeln är reglerad för att skydda dem från utrotning. När det kommer till uppstoppade djur krävs det att säljaren ska kunna visa var de kommer ifrån. Det är länsstyrelsen som ska se till att reglerna efterlevs. Om de misstänker att ett djur saknar rätt dokument görs en anmälan till polisen.
Länsstyrelsen har länge haft ögonen på mannen som försökt sälja de uppstoppade djuren. Redan 2016 kom en anonym anmälan om handeln som skedde genom den åtalade mannens hemsida. 2022 fick hans firma ett strafföreläggande för artskyddsbrott efter att två aror, en papegoja-art, hade lagts ut till försäljning.
Försäljaren misstänks vara toppen på ett isberg av olaglig djurhandel. Under hela 2024 väcktes endast tre åtal om artskyddsbrott – en brottsrubricering som omfattar allt från att skada fridlysta växter till att sälja djur som är skyddade enligt internationella regler.
– Vi vet om att det finns ett stort mörkertal. Den informationen har vi fått från polisen, säger Karolina Wallin, miljöhandläggare på Länsstyrelsen i Stockholm.
En av orsakerna kan vara att handeln med skyddade djur har ändrat form. Från att ha skett i fysiska butiker till att flytta ut på internet. Där har länsstyrelserna sämre möjligheter att upptäcka olaglig handel, menar Karolina Wallin.
– Länsstyrelsen har väldigt få verktyg att jobba med tillsyn på nätet i dag. Det är en förhållandevis ny företeelse också. Vi är vana vid tillsyn på fysiska djurbutiker, djurparker och butiker generellt, säger hon.
Hon nämner att länsstyrelsen inte har samma möjligheter till ett aktivt ingripande. De kan förvisso förbjuda försäljning, men att enbart polisen kan beslagta och begära ut information från nätoperatörer eller den som äger en hemsida.
Dessutom är det svårare att komma åt de sidor på internet där mindre laglydig handel av djur sker. Exempelvis har länsstyrelserna ingen strategi för att hantera annonser på Darknet – alltså den del av internet där användare kan dölja sin identitet, förklarar Karolina Wallin.
– Även om vi försöker hålla koll på vilka annonser som finns uppe, kräver det alldeles för mycket resurser för att ha en bra närvaro på nätet. Vi får istället förlita oss på information och underrättelser från andra, säger hon.
Läs mer:
Här sprids invasiva plattmasken – nya fynd i veckan
Hundratals bett gjorde man hyperimmun mot giftormar
