Samtidigt som de svenska exportföretagen är emot tullar, tariffer och handelshinder går det inte att vika sig för Trump den här gången.
– Både Sverige och EU ska stå upp och inte dansa efter Trumps pipa hela tiden. Vi får helt enkelt ha motåtgärder, även om det inte är positivt med ett handelskrig. Speciellt som det gäller ett Natoland måste vi nog sätta ner foten. I min värld är USA mer beroende av europeisk teknik än tvärtom, säger Peter Bryntesson, vd för FKG, branschorganisation för de skandinaviska leverantörerna till fordonsindustrin.
EU bör svara med strafftullar på amerikanska produkter, till exempel motorcyklar, menar han.
Från augusti gäller i EU de amerikanska tullarna på 15 procent som slås fast i det avtal som ännu inte godkänts av EU-parlamentet – och som efter Trumps utspel nu lagts på is.
Om Trumps hot om ytterligare 10 procent i påslag från februari blir verklighet får leverantörerna till fordonsindustrin det svårt.
– 15 procent är dåligt men hanterbart, 25 procent då har man passerat gränsen, det kommer att märkas för kunderna. I snitt ligger våra företags vinstmarginaler på EU-nivå på 5,5 procent nu. Höjer du priset kommer kunderna att dra sig för att köpa en ny bil eller lastbil, man kör vidare med den gamla fordonsflottan. Ingen tjänar på den här typen av handelskrig, säger Bryntesson.
I förlängningen hotas produktion och jobb, både i EU och i USA.
Samtidigt är det svårt att veta med Trumps utspel vad allt kommer att landa i. Ryckigheten gör det bevärligt för industrin, som vill ha förutsägbarhet och lång framförhållning. Att flytta fabriker till USA skulle kunna vara aktuellt, men detta tar flera år.
– Det finns studier på EU-nivå som visar att 50 procent av leverantörerna överväger investeringar i USA de kommande fem åren. Blir tullarna tio procent till så tar man nog definitivt det steget. Många funderar på hur långsiktiga de här utspelen är, eller om det är ett spel för galleriet säger Peter Bryntesson.
Någon form av tariff på 10–15 procent räknar man dock med att finns kvar i framtiden.
En av lösningarna kan i stället bli att hitta andra marknader att exportera till. Det nya frihandelsavtalet med Sydamerika, EU-Mercosur, kan snart vara ratificerat, något som skapar världens största frihandelszon, med 700 miljoner människor.
– Vi i Europa försöker hitta andra områden att göra affärer med. Det kan absolut bli så att man styr mot Sydamerika mer. Det är en risk med den politiken som Trump för, att han blir ovän med alla, säger Peter Bryntesson.
En annan möjlighet är att i högre grad börja leverera till försvarsindustrin, som är under kraftig uppbyggnad.
– Vi tittar ganska mycket på hur fordonsbranschen kan gå in och stötta den när man behöver öka volymen. Där finns det en win-win-situation.
