![](https://i0.wp.com/static.bonniernews.se/gcs/bilder/dn-mly/3ce751be-fbd0-4352-b7a6-502ed82fb313.jpeg?interpolation=lanczos-none&fit=around%7C1024:576&crop=1024:h;center,top&output-quality=80&w=1200&resize=1200,0&ssl=1)
I norra Svartbyn, några kilometer utanför centrala Boden, växer H2 Green Steels stålverk fram. På en yta lika stor som 1000 fotbollsplaner ska bolaget producera det de kallar grönt stål. Samtidigt bygger Bodens kommun ett nytt samhälle och hoppas växa med 5 000 personer. Målet är att bli 33 000 invånare år 2030.
Men några nya invånare har inte kommit ännu och kommunen dras med stora kostnader för byggnation av vägar, förskolor och bostäder.
Nu räknar de med att gå back nära en halv miljard fram till år 2026, enligt Bodens kommunalråd Claes Nordmark (S).
– Vi har inte skattemedel från dem som ännu inte har flyttat hit. Målbilden är att vi ska börja gå plus sen och kunna betala av underskottet. Men det är ingen garanti att folk flyttar hit även om vi är övertygade om det.
I dagsläget tillåter alltså Bodens kommun sig att ha en negativ budget. Det har gjort att de inte har behövt göra nedskärningar inom den kommunala sektorn, säger Claes Nordmark.
– Vi tillåter oss att ha en negativ budget annars hade vi inte kunnat bygga ut samhället. Om inte inflyttningen kommer eller att den blir utdragen, då kommer det att bli tufft.
H2 Green Steel räknar med att ha cirka 1500 personer som arbetar vid stålverket år 2026, senast 2030 ska de vara uppe i ungefär 2000 anställda.
Det är dessa personer som Claes Nordmark hoppas ska flytta till Boden. Han säger att ett mardrömsscenario är om stålverkets anställda bestämmer sig för att pendla till kommunen.
– Då får vi inte skatteintäkterna. Vi behöver få hit folk som kan bo här och det behöver industrin. Vi ser på Malmfälten, välfärden har dränerats på folk för att industrin betalar mer i lön.
I Kiruna är ekonomin i kris. De har bland annat sparat pengar genom att dra in skolmjölken och behövt låna pengar för att betala ut löner till kommunanställda. Kommunens skulder är uppe 2,6 miljarder där de största posterna är avskrivningar för nybyggda fastigheter och pensionsavgångar.
Claes Nordmark är frustrerad över att kommunerna i norra Sverige inte får hjälp med de omkostnader som de stora industrisatsningarna bidrar till. Han menar att staten har lämnat över ansvaret till kommunerna och regionerna.
– Regeringen måste bry sig, annars kommer inte Sverige att få fler industrietableringar.
Han räknar med att Boden inte kommer att hinna få något stöd från regeringen innan stålverket är på plats men menar att det finns andra kommuner som kommer efter Boden som kan behöva hjälp.
– Vi satsar nu för att vinna, utan stöd från staten. Men andra stora möjliga etableringar tittar på Sverige och funderar på statens engagemang. Risken är att stora etableringar inte hamnar här utan i andra länder där staten visar ett större engagemang.
DN har sökt finansminister Elisabeth Svantesson och energi- och näringsminister Ebba Busch som hänvisar att frågan ligger hos civilminister Erik Slottner. Samuel Dalevi, politiskt sakkunnig hos civilministern, svarar i ett mejl till DN att det ”ligger utanför civilministerns ansvarsområden, vi får avstå att kommentera denna gång”.
Lars Hjälmered, statssekreterare hos finansminister Elisabeth Svantesson (M), har tidigare sagt till DN att man måste ”se det som en realitet” att kommunerna i norra Sverige ska kunna klara den gröna omställningen själva.