– I dagsläget är det så att investeringsbesluten är nära noll för vindkraften, säger Anton Johansson, analysansvarig på Green Power Sweden.
Under tre av fjolårets fyra kvartal gjordes inte en enda beställning av vindturbiner. Så dåligt intresse har det inte varit sedan vindkraftens barndom. Än så länge byggs det ut vindkraft, baserat på gamla satsningar, men om ett par år lär det bli glest med nya snurror.
Förutom låga elpriser som gör kalkylerna svåra att räkna hem, pekar branschen på politik och regler som den största osäkerhetsfaktorn.
– Investerare och företag i Sverige upplever en betydligt högre politisk och regulatorisk risk, säger Johansson.
Att kärnkraften får gigantiska statliga stöd, sätter konkurrensen på lika villkor ur spel, enligt vindkraftsbranschen.
I Sverige vågar ingen satsa, medan det byggs mycket vindkraft fortfarande i Europa och globalt.
– Nu ser vi också att vissa företag väljer att lämna Sverige till och med, säger Anton Johansson.
Men det har varit väldigt låga elpriser. Och Sverige har rekordstor export.
Är det inte så att vi har för mycket elproduktion?
– Det är klart att just nu har vi ett överskott. Men det man inte riktigt tar hänsyn till då är att vi har väldigt ambitiösa elektrifieringsmål, säger Anton Johansson.
Studier har visat att väldigt många vindkraftsbolag har svårt att få ekonomin att gå runt, med konkurser som följd.
Vem ska bygga vindkraft om det går minus?
– Mest pressat är marknadsläget i norra Sverige. De har ofta tuffare med lönsamheten just nu. För där är elöverskottet som störst sedan flera elintensiva industrietableringar blivit försenade, säger Anton Johansson.
– Sen är det väldigt viktigt att komma ihåg, det är ju en investering på 35 till 40 år. Då blir det inte en representativ bild för lönsamhetsprofilen för hela investeringen, fortsätter han.
Rapport: Sverige sämre på vindkraft än grannländerna
Sverige riskerar gå miste om miljardprojekt till havs
