Kristi Noem, Trumps inrikesminister, var tydlig när hon presenterade beslutet att stoppa antagningen av utländska studenter till Harvard:
”Låt detta bli en varning till alla universitet och akademiska institutioner i landet.”
Det handlar alltså inte bara om Harvard, utan om alla andra lärosäten också. Följer de inte Trumps order så kan de också drabbas.
Harvard är USA:s mest prestigefyllda universitet. Det har genom åren producerat 162 Nobelpristagare, vilket är flest i världen. Det är också USA:s rikaste akademiska institution.
Nu har det blivit en symbol för motståndet mot Trump, sedan dess rektor Alan Garber – som en av få akademiska ledare – vågat protestera mot administrationens krav på ideologisk följsamhet. Det är därför Harvard väljs ut när presidenten trappar upp kriget mot akademin.
Det handlar om oförmåga att stoppa antisemitism på campus, säger Noem och Trump. Men det är till största delen ett svepskäl.
Akademin har tagit över rollen som ideologisk fiende, den roll techindustrin i Kalifornien spelade under Trumps första period som president.
I dag har techmogulerna riktat in sig i ledet, avskaffat mångfaldsprogram, dinerat i Mar-a-Lago och skänkt pengar till presidenten. Då vänds blicken i stället mot elituniversiteten på östkusten.
Och Harvard är, ur Trumps perspektiv, det perfekta offret.
Hur ska vanliga amerikaner kunna känna sympati för rikemansbarn som betalar motsvarande 700 000 kronor per år för att undervisas i de vackra murgröneklädda byggnaderna utanför Boston?
Rätt åt dem, kommer Maga-folket att säga när de hör om ännu en attack mot Harvard.
Som Trump och hans anhängare ser det är universitetet en fabrik som spottar ut snobbiga besserwissrar marinerade i woke-ideologi.
Ur akademikernas synvinkel är det i stället en institution som gör USA till en supermakt inom forskning, som förkroppsligar det fria tankeutbyte som grundlagsfäderna ville skydda för 250 år sedan.
Institutioner som Harvard, i all sin självtillräcklighet, är i själva verket garanter för att politiska beslut baseras på expertis och fakta. Till exempel när klimatförändringar och pandemier hotar världen som vi känner den.
Alltså raka motsatsen till Trumps sätt att regera – genom intuition, ”smarta” förhandlingar och tillsättningar av ministrar som ser bra ut i tv.
Redan tidigare har han dragit in många miljarder i federala pengar till Harvard, något som drabbar bland annat forskning om bröstcancer och infektionssjukdomar. Administrationen hotar också att slopa den skattefrihet som universitetet och alla andra lärosäten åtnjuter.
Trumps senaste beslut är också i praktiken ett ekonomiskt påtryckningsmedel. Över 25 procent av Harvards studenter kommer från utlandet och de betalar oftast full avgift – till skillnad från många amerikanska studenter.
Det ekonomiska bortfallet kommer alltså att bli kännbart.
Huruvida bannlysningen av de 6 800 utländska Harvardstudenterna är laglig återstår att se. Frågan kommer sannolikt att avgöras i domstol inom kort, och kanske stoppas åtgärden åtminstone tillfälligt.
Men på längre sikt är en mer intressant fråga huruvida rektorn Alan Garber och andra universitetsledare förmår att hålla en enad front mot Trumps attacker.
Väljer de följsamhetens väg kan resultatet bli en ökande forskarflykt från USA, med förödande resultat för forskningen även på global nivå.
Läs mer:
Svenska Leo på Harvard organiserar demonstration mot Trump
Elituniversitetet vägrar böja sig för Trumps krav
