Colombias president Gustavo Petro ansåg det förödmjukande att hans landsmän utvisades från USA i militärplan, iförda handbojor. Därför vägrade han på söndagen låta de amerikanska planen landa i Colombia.
Han ville sätta hårt mot hårt. Men i själva verket var det en gåva till Donald Trump.
Den amerikanske presidenten fick en gratischans att demonstrera de metoder han tänker använda för att få sin vilja fram i utrikespolitiken. Hur tuff och kompromisslös han kommer att vara.
Han beordrade omedelbart 25-procentiga tullar på all colombiansk export till USA och ett inreseförbud för colombianska medborgare. Om inte colombianerna gav med sig skulle tullarna höjas till 50 procent inom en vecka, vilket skulle vara katastrofalt för Colombias ekonomi.
Så Petro vek ner sig.
Men Trumps agerande denna söndag handlade inte bara om Colombia. Det var samtidigt en varning till andra länder som Danmark, Panama och Kanada. Länder vars territorium Trump gör anspråk på.
Efter hans utspel om att köpa Grönland av Danmark – och hot om att använda militära medel om han inte fick det – har statsminister Mette Frederiksen försökt hitta diplomatiska utvägar ur knipan.
Hon har sagt att den stora ön inte är till salu och samtidigt erbjudit mer ekonomiskt samarbete med USA. Men Trump ger inte med sig. I ett hetsigt telefonsamtal mellan de två för några dagar sedan upprepade han sina hot mot Danmark.
Panama har hamnat i ett liknande läge efter Trumps krav att ta kontroll över Panamakanalen. President José Raúl Molino har sagt att han aldrig kommer att lämna över kanalen – och kanske hade även han hoppats på någon ansiktsräddande kompromiss.
Men om några dagar landar Trumps utrikesminister Marco Rubio i Panamas huvudstad, säkerligen med budskapet att kravet står kvar. Liksom hoten.
Med sin mobbningspolitik för Donald Trump världen tillbaka till en era där endast den starkes rätt gäller. Där ett militärt och ekonomiskt svagare land alltid får vika sig för stormakterna – som Tjeckoslovakien för Hitlertyskland eller Georgien för Putins Ryssland.
I en sådan värld finns det mycket lite utrymme för diplomati och förhandlingar.
Med Trump vid makten är det dessutom en enmansshow. Under den korta krisen med Colombia hölls inga möten, presidenten konfererade inte med vare sig utrikesministern eller sitt nationella säkerhetsråd. Han lade helt enkelt ut sina krav på plattformen Truth Social – och fick svar av president Pedro på X.
Ska Danmark och Panama lägga sig platt för Trump nu?
Kanske kan de inspireras av Kanadas tidigare premiärminister, den 91-årige Jean Chrétien. När Trump sa att Kanada skulle bli ”USA:s 51:a delstat” skrev han ett öppet brev till USA-presidenten:
”Från en gammal man till en annan: skärp dig! Vad får dig att tro att kanadensarna skulle ge bort världens bästa land till USA?”
Chrétien föreslog ett toppmöte mellan ledarna för Kanada, Danmark, Panama och EU-kommissionens ordförande Ursula von der Leyen för att samordna motståndet mot Trump.
”Om man ska slå tillbaka mot en stor, stark mobbare måste man gå samman!”
Läs mer:
Efter migrationskonflikten: Colombia skickar egna flygplan
Danmark rustar upp i Arktis för 23 miljarder