Mitt i dagsljus, en dag för ett par år sedan, bytte en kartong händer i centrala Teheran. Den levererades av en nervös smugglare och mottagaren, en ung man vid namn Reza, förvånades över ordet som stod skrivet på paketet: Starlink, den satellitbaserade internettjänsten som Elon Musks rymdföretag driver.
Smugglaren fick sina pengar och Reza kunde packa upp Starlink-enheten, med en parabolliknande antenn som riktas mot himlen, har Times rapporterat.
Starlink har fått uppmärksamhet för hur det bistår Ukrainas försvar, men också för hur Elon Musk där har makten att begränsa vilka militära aktioner systemet kan användas för. Nu håller det på att få en lika viktig roll i Iran, vars vanliga internet och telefoni har varit nedstängt i snart en vecka, medan regimen brutalt slår mot de pågående protesterna.
Officiellt finns inte Starlink i Iran, företagets täckningskarta visar landet som ett av de som ska kopplas upp i framtiden. Men Elon Musk bekräftade redan 2022 att det används, då i mycket liten skala. I veckan rapporterade Bloomberg att Space X, som äger Starlink-systemet, har gjort det gratis för användare i Iran.
Hur många som har tillgång till Starlink i landet är svårt att säga. Mellan 40 000 och 50 000, uppskattar Amir Rashidi, chef för cybersäkerhet på organisationen Miaan som arbetar för ett fritt internet. Men det är en grov gissning, betonar han.
– De smugglades in, och ett slags svart marknad uppstod. Så folk har kunnat köpa Starlink-stationer, men de är självklart mycket dyrare än i länder som USA eller Storbritannien, säger han.
Vilka är det som har dem?
– Min bild är att det är vanligt folk som har råd. Folk som vill ha tillgång till ett öppet internet. Även före den här nedstängningen så var allt möjligt på internet blockerat i Iran, säger Amir Rashidi som själv är från Iran men nu lever i exil, på telefon till DN någonstans i Europa.
Men de som har dem tar stora risker. En lag som trädde i kraft i fjol innebär att den som ertappas med en Starlink-terminal kan dömas som spion för Israel eller USA. De som har dem måste vara mycket försiktiga, säger han. Bland annat måste de använda en VPN-tjänst, som maskerar deras riktiga ip-adress.
– Annars finns risken att de besöker en lokal iransk webbplats, blir spårade och det upptäcks att de använder Starlink. Det är ett grovt brott i Iran, säger Amir Rashidi.
Regimen i Teheran har också satt in flera metoder för att leta upp och slå ut de Starlink-enheter som är igång. Bland annat flyger de med drönare över hustak i jakt på antenner. De senaste dagarna har de också börjat använda kraftig störningsutrustning för att sabotera uppkopplingarna. Den tekniken är kraftfull, troligtvis byggt för militärt bruk, enligt Amir Rashidi. Men störningsförsöken har inte lyckats, säger han.
– Det stämmer att regimen använder sig av störningssändningar. Det är första gången vi ser något sådant. Men Starlink fungerar. Särskilt sedan en uppdatering som kom igår kväll (tisdagen, reds anm.) så är det igång. Jag är osäker på om uppdateringen var för att komma runt det här problemet, men det har verkligen blivit bättre, säger han.
Starlink är inte den enda vägen för kommunikation. Amir Rashidi känner till flera, som bygger på teknik utvecklad lokalt. Mer detaljer vill han inte ge, för att regimen inte ska komma dem på spåren.
Internet och telefoni stängdes i Iran den 8 januari, samtidigt som protesterna mot regimen rasade. Det är inte första gången något sådant sker: Internet har stängts flera gånger i samband med protester eller krig, men vid en stor ”blackout” 2019 tog det sig en ny form: Medan kommunikation med omvärlden stängdes av så fortsatte ett begränsat antal tjänster och webbplatser som är godkända av staten att fungera.
Iran övergick alltså till ett slutet, nationellt ”internet” istället för det globala. ”En av världens mest sofistikerade internetnedstängningar”, har tidningen Wired kallat det.
Syftet är uppenbart: Dels att hindra demonstranter från att samordna sig. Dels att stoppa flödet av mobilfilmer och foton som visar hur demonstranter skadas och dödas från att nå omvärlden.
– Sjukhusen är fulla med skjutna människor. Vi har hört att folk borde ge blod, men när kommunikationen ligger nere är det svårt att få ut den informationen, säger Amir Rashidi.
Läs mer:
Irans kollapsade ekonomi bakom folkligt uppror
