Det blev en bråkig inledning på veckan. Energiminister Ebba Busch (KD) gick ut skarpt mot statliga Vattenfall i en DN-intervju och sa att hon ”synar Vattenfall” och att bolaget ”inte har koll på sina grejer”.
Bakgrunden var vindkraftsparken Kriegers flak – ett projekt som Vattenfall för en månad sedan beslutade sig för att pausa. Alla tillstånd var klara. Den havsbaserade vindkraftsparken var tänkt att kunna producera runt 2 procent av det totala elbehovet i landet förra året. Men Vattenfall hade nu kommit fram till att projektet inte var tillräckligt lönsamt. En av anledningarna var regeringens beslut att inte längre låta staten ta kostnaden för anslutningen till stamnätet.
S-ledaren Magdalena Andersson krävde att statsminister Ulf Kristersson (M) skulle agera – och både finansminister Elisabeth Svantesson (M) och Ebba Busch fick i flera medier förklara att de båda har förtroende för Vattenfalls ledning.
Flera forskare och experter på energiområdet varnar nu för att både gröna företag och investerare inom havsbaserad vindkraft lämnar Sverige.
– Man blir ganska less, säger Anna Krook-Riekkola, biträdande professor i energiteknik vid Luleå tekniska universitet och suckar.
– Hade jag varit grön investerare hade jag valt att etablera mig i ett land med en långsiktig klimatpolitik. Det blir en ökad risk när ett land bestämmer sig för att inte ge stöd till havsbaserad vind utan bara till kärnkraft.
Hon påpekar att Vattenfalls besked kom nära inpå att regeringen presenterat stöd till ny kärnkraft i form av kredit- och prisgarantier.
– Om någon kommer in och säger ”vi ska trycka in en massa mer el i systemet”, så påverkar det viljan att investera i havsvind i Sverige. Det kan komma att bli elöverskott och då får jag mindre för min investering. Samtidigt är det en jättestor osäkerhet kring kärnkraften, säger hon.
Vattenfalls besked om att pausa Kriegers flak var väntat, anser Anna Krook-Riekkola.
– Vattenfall måste titta på vad som är mest lönsamt. Ger andra länder bättre förutsättningar för vindkraft, som Danmark till exempel, blir de projekten en bättre investering, säger hon.
På Lunds universitet bekräftar doktoranden Hannes Sonnsjö, som forskar på elmarknaden, att riskerna för bolag som vill investera i havsvind på den svenska marknaden har ökat markant i och med regeringens förslag kring stöd till kärnkraft.
– Självklart påverkar det investeringsviljan att vissa kraftslag ska exponeras för volatila elpriser och inte veta att de kan räkna hem sin investering, medan andra kraftslag inte behöver möta samma risker. Kärnkraften kommer dessutom erbjudas betydligt lägre kapitalkostnader genom statliga lån, säger han.
Elin Akinci, medgrundare till rådgivningsföretaget ELS Analysis, som jobbar med investerare i gröna projekt, är bekymrad.
– Självklart kan Vattenfall sina kalkyler betydligt mycket bättre än Ebba Busch. Nätanslutningen är en jättestor andel för ett havsbaserat vindkraftsprojekt. I länder som Tyskland är nätanslutningen betald av staten, säger hon.
Det är inte bara Vattenfall som den senaste tiden signalerat att kalkylerna för havsvindkraftsprojekt i Sverige inte längre går ihop. Den tyska energijätten RWE har nyligen flaggat för att det inte blir några nya satsningar på den svenska marknaden utan någon form av stödsystem. Även energiutvecklaren OX2, som sedan tidigare har tillstånd för havsvindparken Galene två mil utanför Varbergs kust, har efterlyst större förutsägbarhet från politiken.
Elin Akinci säger att investerare i branschen har börjat tvivla på framtida projekt i Sverige.
– Intresset för Sverige har svalnat, säger hon.
Varför?
– Regeringen har låst sig vid kärnkraften som lägger en våt filt över investeringar. Det är inte ett teknikneutralt förhållningssätt och det är inte bra för marknaden.
Sveriges roll i den gröna omställningen har förändrats, anser Elin Akinci.
– Företagen har också en smärtpunkt. Om de inte får tillgång till fossilfri el i tid kommer de inte kunna vara kvar i Sverige. Det är jätteproblematiskt att man inte har en bred överenskommelse om energipolitiken. Staten ska vara en möjliggörare för investeringar inte en stoppkloss, säger hon.