Belysningen är dämpad i Grand Hôtels bankettsal där sorlet från gästerna gradvis sjunker undan. In på scenen kliver en svartklädd man med vita sneakers.
Ash Pournouri tittar ut över publiken av nordiska investerare – dem han kallar katalysatorerna, risktagarna och idealisterna.
– Vi ville samla er i dag så att ni kan träffas och inse att ni alla är likasinnade, redo att uträtta stora saker och att samarbeta ännu mer, säger han till ljudet av applåder.
Ash Pournouri är medgrundare av nätverket Nordic Angels som i dag samlar ”ängelinvesterare” som satsar pengar i nya företag.
Och att AI står på schemat är givet.
– Statistiskt sett är det tydligt att AI och försvar är de områden som för närvarande drar till sig de största investeringarna, konstaterar Ash Pournouri.
Den övergripande viljan att investera har dock minskat efter år av oroligheter, men för AI-bolagen finns pengar att hämta. Det märks inte minst hos svenska mjukvaruutvecklaren Lovable och juridiktjänsten Legora som båda värderas till tiotals miljarder kronor.
Samtidigt ökar oron för en AI-bubbla som riskerar att få konsekvenser för världsekonomin – medan dragloket Nvidia fortsätter slå förväntningarna.
– Jag vet inte om det blir en krasch, men värderingarna på många företag kommer garanterat att behöva korrigeras, snarare förr än senare, säger Ash Pournouri.
Vem vågar hoppa på tåget – eller kliva av det?
Är Europa ens på tåget?
– USA och Kina har ett enormt försprång och att komma ikapp är oerhört svårt, även om Europa skulle samarbeta mer och göra massiva investeringar i AI-infrastruktur.
Ash Pournouri menar att Europa snarare behöver skapa motvikter mot AI-utvecklingen och fokusera på säkerhet. Till exempel genom att utveckla metoder för att identifiera AI men också stärka inflytandet över energiförsörjning och därmed platsen vid förhandlingsbordet.
– Jag kan till och med förutse scenarier där en betydande del av befolkningen i allt större utsträckning väljer att undvika teknik och internet helt eller mycket mindre i sina liv.
Evelina Anttila är en annan investerare på plats. Hon har en bakgrund som vd för riskkapitalbolaget Wellstreet och är känd från tv-programmet Draknästet.
Hon har nyss varit på en AI-delegationsresa i USA och startar snart ett eget AI-företag.
– AI handlar om makt, ekonomi, säkerhet och motståndskraft. Europa måste ligga i framkant och börja implementera AI för att ha en chans att konkurrera, säger hon.
EU:s lagstiftning ”AI Act” kom till för att säkerställa säker användning bland företag och konsumenter. Men den har kritiserats, inte minst från techbolagen, för att vara otydlig och reglera för hårt.
Under förra veckan presenterade EU-kommissionen förslag om ändringar i dataförordning samt planer på att skjuta upp delar av akten kopplat till högrisk-AI. Det berör bland annat kritisk infrastruktur och sjukvård. Förändringarna väntas bland annat göra det lättare för bolagen att träna AI-modeller på personlig data.
Det ledde till glada tillrop från vissa medan organisationer som European Digital Rights kallar det ”ett stort bakslag för EU:s digitala skydd”, enligt Guardian.
Evelina Anttila hoppas på tydligare riktlinjer.
– Osäkerhet är gift för marknaden. Det är klart investerare inte är sugna på att satsa stort om det finns en politisk osäkerhet.
Hon understryker att det också blir allt viktigare för grundare att välja investerare med omsorg.
– Det blir problematiskt om det exempelvis finns intressen som kan stå i strid med Sveriges säkerhet. Den naiviteten ser jag fortfarande både hos entreprenörer och investerare.
Hon ser också risker när många vill springa på AI-bollen. Speciellt om företag och offentlig sektor köper in eller utvecklar teknik som de riskerar att ha begränsade kunskaper om.
– Här finns en potentiell bubbla där bolag inte lyckas implementera och bygga in AI-systemen så att de fungerar pålitligt i praktiken, varnar Evelina Anttila.
Under 2024 pågick omkring 1 000 kommunala AI-projekt, enligt AI Sweden, som ser flera hinder för utvecklingen. Bland annat brist på kunskap, resurser och osäkerhet kring hur data ska hanteras.
Evelina Anttila pekar på att det redan finns fall inom rekrytering och bidragsutvärdering där projekt fått pausas. Hon hänvisar till en MIT-rapport från i somras som visar att 95 procent av företagens AI-projekt inte gett avkastning.
– Konsekvenserna kan bli allt från kostsamma felbeslut till säkerhetsrisker om tekniken inte går att utvärdera eller kontrollera. Alla problem eller utmaningar i en verksamhet kräver inte AI. Det blir pannkaka om du börjar sprinkla AI på allting.
Läs mer:
Carl Johan von Seth: Frågan är när – inte om – AI-bubblan spricker
Han byggde eget AI-system – för att hitta felplacerade spikar
Lovables Anton Osika: ”Jag tänker inte så mycket på pengar”
