Rani Amrani, som leder Radio Ran, en privat israelisk radiokanal på persiska, tror att sommarens krig mellan Israel och Iran har sporrat regimen att ta detta steg, som en sorts vedergällning:
– Miljoner iranier får sina nyheter utifrån. De mest populära tv och radiokanalerna på persiska sänder från London, Washington eller Jerusalem. Under striderna höll de en neutral eller rent av Iran-fientlig ton. I stället för att lyssna till regimens budskap och tolkning litade många mer på främmande källor. Det upprörde och frustrerade ledningen.
Redan för 25 år sedan upprättade regimen i Teheran en radiostation på hebreiska, ”Davids röst”. Sändningarna syftade till att väcka förtroende hos israeler i allmänhet. Palestinska självmordsbombare kallades för ”terrorister” – och inte, som oftast i hebreiska sändningar från arabländer, för ”martyrer”. Intervjuare och uppläsare, som i början talade ett uppstyltat skriftspråk, låter i dag mer naturliga. Iran förfogar således redan över mediepersonal som behärskar hebreiska.
De mest populära främmande tv-kanalerna bland iranier är Iran International och Manoto, som bägge sänder från London, BBC Farsi och Voice of America Farsi. Iran International har en stor redaktion i Tel Aviv och har goda källor i israeliska säkerhetsorgan som iakttar Iran.
Redan 2018 klagade den iranske presidenten Hassan Rouhani i ett tal till presskåren över att främmande medier åtnjuter så stort förtroende:
– Det sorgligaste som kan hända en nation är när dess folk vänder sig till främmande medier för att informera sig.
Alla Irans statskontrollerade, eller stats-tolererade, medier övervakas av regimens myndighet för etermedier, Irib. 2023 gjorde det holländska institutet Gamaan en studie över iraniers mediekonsumtion. Av de tillfrågade, nära 40 000 iranier bosatta i Iran, uppgav 21 procent att de följer utvecklingen i sitt eget land via medier som kontrolleras av Irib. Resten anlitade medier baserade utanför landet.
Andra iranska myndigheter har dock visat sig skickliga på att väcka förtroende, inte minst hos israeler. Sedan Gazakrigets utbrott för två år sedan har förbluffande många israeler värvats av iranska underrättelsetjänster.
Ett trettiotal har gripits, några av dem efter att ha fotograferat hemliga militära anläggningar. Iranska agenter har sökt efter israeler i akut penningnöd, och erbjudit dem pengar för att ta oskyldiga bilder, av en skog eller en historisk byggnad.
Efter en tid får personerna veta att de arbetat för Iran, och alltså är landsförrädare. Om de inte fortsätter spionera, hotar man dem från Iran, kommer deras brott att avslöjas.
