Världen höll andan under de tio timmarna mellan Donald Trumps hot att den iranska ”civilisationen ska dö” och tisdagskvällens plötsliga besked om en två veckors vapenvila.
Var detta upptakten till ett förödande storkrig? Eller bara ännu ett av Trumps förhandlingsutspel?
Flera amerikanska medier har kartlagt vad som skedde under tisdagen och dessförinnan med hjälp av källor med insyn i förhandlingarna. Samtliga källor är anonyma, och de kommer från såväl USA som medlarländerna Pakistan, Egypten och Turkiet.
Tisdagen tycktes börja illa.
Efter USA-presidentens hot på morgonen amerikansk tid kom beskedet, via egyptiska medlare, att Iran avbröt alla kontakter med amerikanerna. Det hävdar bland andra Wall Street Journal.
Men de uppgifterna stämde inte, enligt vad källor har berättat för Axios. Eller också var de del i inhemsk propaganda.
Samtidigt deltog Trump i påskevenemang i Washington och gjorde dussintals uppdateringar på sin plattform Truth Social. Inte om kriget, utan om vilka kandidater han ger sitt stöd inför val till delstatsparlamentet i Indiana.
Hans nära medarbetare och supportrar i kongressen försökte gissa om han verkligen planerade att göra verklighet av sina hot samma kväll. I interna diskussioner varnade vissa för de katastrofala följder ett storanfall kunde få, medan andra hoppades att det skulle bli av.
I själva verket pågick intensiva förhandlingar, kända bara av en liten krets. Redan på måndagskvällen – ett halvt dygn timmar före Trumps ”civilisations”-utspel – fick pakistanska medlare USA:s välsignelse för ett förslag som innebar två veckors vapenvila.
Förslaget byggde av allt att döma på de tio villkor som Iran hade lagt fram för att gå med på att öppna Hormuzsundet. Flera av dessa villkor framstår som oacceptabla ur USA:s synvinkel – exempelvis kravet att fortsätta anrika uran, att få ersättning för förstörelsen kriget har orsakat och att USA ska lämna alla sina baser i regionen.
Men listan fick klartecken ändå, som ett ”golv” för fortsatta förhandlingar.
I detta läge hängde förhandlingarnas öde på en enda man, och det var inte Donald Trump. Utan Mojtaba Khamenei, Irans högste ledare som tillträdde sedan hans far Ali Khamenei hade dödats i krigets inledningsskede.
Mojtaba Khamenei har legat lågt sedan han utsågs – förklarligt med tanke på att han sannolikt riskerar att dödas av Israel eller USA.
Tystnaden har gjort att han har omgärdats av rykten. Enligt vissa av dem skulle han vara död, enligt andra svårt skadad och oförmögen att utföra sitt ämbete.
Men under måndagen och tisdagen tog han aktiv del i förhandlingarna, enligt Axios källor. Han arbetar av säkerhetsskäl med budbärare som förmedlar handskrivna order.
Alla viktiga beslut gick via Mojtaba Khamenei. Och till sist gav han sitt klartecken.
– Utan grönt ljus från honom hade det inte blivit något avtal, säger en regional källa till Axios.
Trump kommer nu att hävda att hans hårda linje gav effekt, att Iran vek ner sig inför det upptrappade hotet. Medan den iranska regimen kan säga att den fick slut på bombningarna utan att ge USA särskilt mycket i gengäld.
Många frågor hängde kvar i luften sedan vapenvilan hade inletts.
Kommer Hormuzsundet verkligen att vara öppet nu? Kommer de aviserade samtalen i Pakistan på fredagen att leda någon vart, med tanke på hur långt parterna står från varandra? Och inte minst: Vad händer om två veckor, när vapenvilan tar slut?
Konstruktiva svar på de frågorna kräver kanske ett diplomatiskt finlir som varken Trump eller Khamenei verkar kapabla till.
Läs mer:
Björn af Kleen: Trumps tacotisdag är en delseger för Iran
Därför lyckades Pakistan medla fram vapenvila
Detta vet vi: Vapenvilan mellan USA och Iran
