Är Muslimska brödraskapet ett hot i Europa?
– Det utgör ett hot mot den sociala sammanhållningen. Hotet är förstås inte detsamma som terrorism, det rör sig inte om våld. Muslimska brödraskapet polariserar samhället genom att uppmana muslimer att dra sig tillbaka till sin egen grupp. De säger att staten är rasistisk och ni är offer, ingen gillar er, ni måste hålla ihop, vara solidariska, gifta er med andra muslimer, arbeta på islamiserade arbetsplatser. De underblåser rasism, samtidigt som de spelar en offerroll.
– Men de försöker inte göra Belgien eller Sverige till en islamisk stat, det är en fantasifigur hos extremhögern. De vill att lagstiftningen i Europa ska vara flexibel gentemot islamism. De struntar i hur icke-muslimer i Sverige och Belgien lever. De är intresserade av muslimer, vilka partier de röstar på och vilka skolor deras barn går i. Det är i muslimska kretsar man ser aktivismen. Den kan vara svårt att se för utomstående.
Var det något i den franska rapporten som förvånade dig?
– Nej. Informationen är känd sedan tjugo år tillbaka. Redan omkring 2008 skrev forskare om de belgiska organisationer som pekas ut, till exempel Femyso.
– Men eftersom Muslimska brödraskapet inte har ett våldsamt program i Europa och eftersom de accepterar det demokratiska systemet, finns det politiker som har trott att de kan samarbeta med dem för att nå muslimer. De går i Muslimska brödraskapets fälla.
Vad anser du att lösningen borde vara från politiskt håll?
– Det går inte att bara förbjuda organisationen, för de bildar andra föreningar. Det krävs verkligen kraftfulla och långsiktiga åtgärder.
– Staten har sagt till muslimer: organisera er religion som ni själva vill. Men de som fyllde tomrummet som staten lämnade var Muslimska brödraskapet och salafister, de kom med pengarna och kunskapen. Muslimer som till exempel vill att deras barn lär sig arabiska eller lär sig om arabisk kultur kommer ibland, utan att de själva vet om det, sätta sina barn i kulturcentrum som styrs av Muslimska brödraskapet.
