Knappt hade de palestinska och israeliska filmmakarna bakom ”No other land” höjt sina Oscarsstatyetter för årets bästa dokumentär förrän hämnden kom: Dagen efter filmgalan kom bosättarna än en gång, beväpnade och maskerade, till Massafer Yatta för att trakassera de palestinska invånarna.
Det är det ständiga våldet och förtrycket på Västbanken som filmen skildrar, både från bosättare och från israelisk militär. Soldater river bostadshus, häller cement i brunnar, klipper av vattenledningar. Vid ett tillfälle ser man soldater stjäla en familjs dieselgenerator och när en man protesterar skjuter de honom. Han blir förlamad, men får efter det akuta omhändertagandet ingen vård, och eftersom hans hus rivits tvingas han bo i en grotta. Han dör innan filmen är klar.
Soldater på Västbanken river bostadshus, häller cement i brunnar, klipper av vattenledningar.
En av filmens palestinska regissörer, Hamdan Ballal, blev i måndags kväll våldsamt attackerad av bosättare. Enligt vittnen stod soldater som så många gånger tidigare passiva inför misshandeln, men efteråt greps Ballal och ytterligare två palestinier. På tisdagseftermiddagen släpptes han, efter en natt i militärt häkte där han berättat att han misshandlades också av soldater.
Det ”No other land” gör är att visa hur outhärdligt vanligt det här är, även om offren vanligen inte är Oscarsbelönade. Från 2019 till 2023 får vi följa den förvridna normaliteten i de ständiga övergreppen. Ett hus rivs, kvinnor skriker, en skola rivs, barnen gråter vettskrämda.
Militären har domstolsbeslut på att de får riva husen för att använda palestiniernas mark för träning. Det framgår inte i filmen, men det har senare avslöjats att de ursprungliga besluten från 1970-talet om militära träningsområden egentligen handlade om att tvinga bort palestinier för att kunna bygga ut judiska bosättningar.
Den extrema bosättarrörelsen sitter numera i den israeliska regeringen, och inrikessäkerhetsministern Itamar Ben Gvir skryter om hur han sett till att allt tyngre vapen hamnat i deras händer. Sedan januari har Israel tvingat mer än 40 000 palestinier på flykt från norra Västbanken. Israeliska politiker talar öppet om att de aldrig bör få återvända.
Inte bara Israel hatar hur ”No other land” gör det här förtrycket tydligt. I Florida försöker en borgmästare vräka en biograf som visat filmen och när den för ett år sedan prisades på Berlins filmfestival anklagades den för antisemitism. När Tysklands dåvarande kulturminister Claudia Roth kritiserades för att ha klappat händerna åt filmen försvarade hon sig med att hon bara applåderat den israeliske regissören Yuval Abraham.
Det illustrerar övertydligt de skilda villkoren. Precis som att Hamdan Ballal blev gripen för att ha misshandlats.
Läs mer:
Isobel Hadley-Kamptz: Regeringen jobbar i raketfart för att kasta ut arbetande människor
Isobel Hadley-Kamptz: Det är så här auktoritära maktövertaganden går till
