Detta är en text publicerad på Dagens Nyheters ledarsidor. Ledarredaktionens politiska hållning är oberoende liberal.
Det väckte ingen större uppmärksamhet när Skolverket för ett par veckor sedan kom med en rapport: den som har gått yrkesförberedande program på friskolor har mycket svårare att etablera sig på arbetsmarknaden än den som gått samma program på kommunala skolor.
Kanske berodde tystnaden på att det bara var vad folk förväntade sig? En annan Skolverksstudie förra året visade motsvarande sak för personer som gått på högskoleförberedande program: studenter från friskolor klarade högskolan sämre än dem som gått på kommunala skolor. Allra sämst gick det för studenter från aktiebolagsskolor, men även stiftelseskolor gav en sämre förberedelse för högskolan än kommunala.
Den gången pekades glädjebetygen ut. Som forskning har visat gång på gång tenderar friskolor att ge högre betyg för samma kunskaper än vad kommunala skolor gör. Det gör att elever därifrån kan komma in på en utbildning med sämre förkunskaper än någon som på grund av mer rättvisande betyg från en kommunal skola inte klarade intagningen.
Man kan reflektera över att Skolinspektionen nästan aldrig granskar gymnasieskolans yrkesämnen, vilket lett till att flera branscher själva skapat certifieringar
Inom naturvetenskap kan ett annat skäl vara att det är stor skillnad mellan hur mycket laborationer olika skolor har i ämnen som kemi och fysik. Vissa studenter kan komma till högskoleutbildningar i kemi och knappt ha varit i ett labb tidigare.
Det här problemet uppkommer heller inte efter studenten. Redan tidigare har vi sett att elever som gått i fristående grundskolor klarar sig sämre i gymnasiet.
Gällande skillnaderna mellan olika skolors yrkesförberedande program säger utredaren från Skolverket att man inte vet vad som ligger bakom. Det är dock lätt att tänka på en granskning från Sydsvenskan av ridgymnasier utan hästar (där skolorna ändå i nästan alla kommuner får betalt för djur som de alltså inte har). Eller varför inte vårdprogram utan vare sig rullstolar, rullatorer eller tillräckligt med vårddockor för eleverna att öva på.
Man kan också reflektera över att Skolinspektionen nästan aldrig granskar gymnasieskolans yrkesämnen, vilket lett till att flera branscher själva skapat certifieringar för att de yrkesförberedande programmen faktiskt ska lära ut det eleverna behöver kunna. För elever som gått VVS-programmet på en branschcertifierad skola är det nästan dubbelt så vanligt att gå vidare till en lärlingsanställning. Och det är förstås bra för de eleverna, men frågan är varför vi inte kräver likvärdig utbildning för alla?
Den frågan gäller hela skolan. Vi ser, gång efter annan, att friskolor inom dagens system generellt erbjuder en sämre utbildning. Hur kan det bara få fortsätta?
Läs mer:
Amanda Sokolnicki: Empatiskt att fängsla mellanstadiebarn? Snälla sluta
Lisa Magnusson: Aase Bergs långfinger är bara en pose i pr-syfte
