Harvard grundades 1636, hela 140 år innan USA. Det är världens rikaste utbildningsinstitution, med fonderade donationer på 500 miljarder kronor, och därtill ett av världens allra bästa universitet.
När nu Donald Trump och hans administration bedriver öppet krig mot USA:s högre utbildning är det alltså få som har lika stora möjligheter som Harvard att kämpa emot. Efter att nästan lika ärevördiga Columbia i slutet av mars lade sig platt för Trump i hopp om att slippa kapade anslag var det dock många som inte vågade hoppas.
Columbia har hittills inte fått något för sin underkastelse, Trump håller fortfarande inne stora delar av deras statliga finansiering. Men Harvard valde faktiskt att stå upp för sig själva och för den akademiska frihet som är grunden för all högre utbildning och forskning.
Inför presidentens krav om att universitetet bland annat skulle granska alla anställdas och studenters åsikter och säkerställa att varje fakultet innehöll en ”mångfald av perspektiv” svarade man enkelt: nej. Det Trump begär är olagligt. ”Ingen regering – oavsett vilket parti som sitter vid makten – kan bestämma vad privata universitet kan lära ut, vilka de kan anta och anställa eller vilka områden de kan studera och beforska,” som Harvards rektor uttryckte det.
Det pågår också ett omfattande arbete för att deportera utländska studenter och forskare enbart på grund av uttryckta åsikter som presidenten ogillar
Och vad betyder ens en mångfald av perspektiv i akademin? Ska de geologiska institutionerna ha lika många klimatförnekare som seriösa forskare? Ska läkarutbildningarna väga upp den medicinska vetenskapen med lika många vaccinskeptiker? Vart det senare leder syns redan tydligt i hur republikanskt styrda delstater förbjuder läkare att råda föräldrar att vaccinera sina barn och hur hälsominister Robert F Kennedy rekommenderar a-vitamin före vaccin mitt under en pågående mässlingsepidemi.
Trump har svarat med att stoppa 20 miljarder kronor till skolans forskning och hotat att dra in Harvards status som skattebefriad stiftelse. Samtidigt stoppas finansiering av klimatforskning på Princeton och ett stort antal universitet har fått kravlistor som liknar den som riktats mot Columbia och Harvard. Det pågår också ett omfattande arbete för att deportera utländska studenter och forskare enbart på grund av uttryckta åsikter som presidenten ogillar.
Administrationen påstår att man vill stoppa den antisemitism som märktes i de stora studentdemonstrationerna i höstas mot kriget i Gaza. Och den var på sina håll plågsamt tydlig. Men som Princetons rektor, som själv är jude, skrev i The Atlantic så måste även så förfärliga fenomen hanteras enligt de regler som finns. I nuläget har det inte ens gjorts någon utredning av problemet, och åtskilliga av de krav som Trump ställer har ingenting alls med antisemitism att göra.
Det ligger rentav inbyggt i själva processen att flytta hemifrån och börja plugga att man frigör sig och börjar se på den äldre generationen med nya, ibland överdrivet kritiska ögon
För, precis som man kan misstänka hos en administration där åtskilliga medarbetare själva uttryckt och spritt grov antisemitism så är omtanken om judiska studenter bara ett fikonlöv över Trumps egentliga ambitioner.
Han och hans krets hatar nämligen elituniversiteten. De ser akademin som en extrem vänsterbastion som får unga att vända sig bort från traditionella amerikanska värden.
I viss utsträckning är det sant. Det ligger rentav inbyggt i själva processen att flytta hemifrån och börja plugga att man frigör sig och börjar se på den äldre generationen med nya, ibland överdrivet kritiska ögon. Dessutom finns det onekligen en del vänstergökar på amerikanska universitet.
Men här finns också det som är den högre utbildningens själva kärnuppgift: att förmedla kunskap. Utbildningsdepartementet hävdade exempelvis nyligen att många skolor ”indoktrinerat sina studenter med den falska föreställningen att USA är byggt på systematisk och strukturell rasism”. Och slaveriet var förvisso institutionell snarare än strukturell rasism, liksom delstatspolitiken som så sent som på 60-talet aktivt förnekade svarta att utbilda sig och lika aktivt försökte förhindra dem från att rösta. Men man måste ha en väldigt säregen historiesyn om man ser det som en ”falsk föreställning”. Problemet är dock att stora delar av det vita USA, Trumps kärnväljare, tror att det är så. Då blir det förstås jobbigt om barnen lär sig om de skamfläckar som nationen fortfarande inte bearbetat.
Än viktigare för Trump är kanske att universiteten är starka fristående institutioner som politiken traditionellt inte haft direkt makt över. För en demokrati är sådana livsviktiga, just för att garantera både pluralism och stabilitet. Ett fritt samhälle består av olika sfärer, med olika inneboende logik. Den maktdelning som den amerikanska konstitutionen föreskriver har brutit samman med rötan i det republikanska partiet, men även ickepolitiska institutioner kan motverka ett auktoritärt styre. Det vill Trump sätta stopp för.
Det är därför som Harvards vägran att lyda är så viktig. Redan märks hur andra utbildningsinstitutioner nu vågar stå rakare i ryggen och forskare från hela USA applåderar. Man kan hoppas att modet också smittar av sig på de juristbyråer som nu grundlagsvidrigt attackeras av presidenten för att de företrätt personer och processer som han ogillar. Om inte jurister klarar av att stå upp för lagen, vem ska då göra det?
Läs mer:
Lisa Magnusson: Kritikerna verkar helt ha missat poängen med minnesmärket efter terrordådet
Isobel Hadley-Kamptz: Nu blir det färre amerikanska Nobelpris
