Nvidia-aktien har rasat på börsen, och därmed minskat värdet på nästan alla större fonder. Nvidia är det företag som tillverkar hårdvaran som används i nästan all AI-utveckling, och det senaste bakslaget kom efter flera års fenomenal uppgång.
Det här hänger ihop med att flera finansinstitut uttryckt oro över att de tusentals miljarder som fortfarande plöjs ner i AI inte verkar få några större positiva effekter. De senaste åren har hajpen kring artificiell intelligens haft närmast messianska undertoner och det finns knappt ett företag eller en offentlig verksamhet som inte skaffat sig AI-strategier för att kunna förbättra skolan, socialtjänsten eller valet av färg till vardagsrummet.
En stor studie visade att produktiviteten sjönk och arbetsbördan ökade för anställda som använde AI i jobbet, trots att nästan alla chefer trodde att det skulle bli tvärtom.
Braskande rubriker har förutspått hur många jobb som kommer att ersättas av AI. Knappt någon kommenterade ens att en av de studier som refererades hade – och det här är alltså inte ett skämt – låtit ett AI-program berätta vilka jobb som hotades av AI.
I en sådan våg är det få som vill säga emot. Efter hand har vi dock börjat få en del svar på hur det hittills har fungerat.
Barn som använder Chat GPT som studieverktyg lär sig mindre. En stor studie visade att produktiviteten sjönk och arbetsbördan ökade för anställda som använde AI i jobbet, trots att nästan alla chefer trodde att det skulle bli tvärtom. AI har visat sig betydligt sämre än människor på att sammanfatta dokument. Trots alla ständiga bevis på hur AI levererar direkta felaktigheter envisas människor dessutom med att tro att datorer och algoritmer alltid har rätt. Därför riskerar AI att leda till sämre beslut, även när det bara används som stöd.
En AI-hjälptjänst för personer med självmordstankar visade sig dela de extremt känsliga uppgifter som människor lämnat ut med ett dotterbolag som bland annat gjorde kundtjänstrobotar åt Uber.
På vissa områden hade vem som helst kunnat förutsäga katastrofala resultat med AI, vilket inte hindrat användningen. I USA sade en hjälplinje för personer med ätstörningsproblem förra året upp sin personal och sina volontärer och började i stället använda en chattbot. Roboten, som fick namnet Tessa, började snabbt ge råd till hjälpsökande anorektiker att de skulle räkna kalorier och regelbundet mäta sitt kroppsfett för att bättre kunna gå ner i vikt.
Ibland ligger de värsta problemen inte i resultaten. En AI-hjälptjänst för personer med självmordstankar visade sig dela de extremt känsliga uppgifter som människor lämnat ut med ett dotterbolag som bland annat gjorde kundtjänstrobotar åt Uber. Att sjukhus nu vill att AI ska hjälpa familjer fatta beslut om anhöriga i livets slutskede är bara dystopiskt.
Det här innebär inte att AI saknar värde eller rimliga användningsområden. Men när bubblan spricker kanske vi äntligen börjar fråga oss vilka problem tekniken faktiskt kan lösa – och om det är värt det.
Läs mer:
Ledare: AI kan användas för att mota klimatkrisen – om vi vill
Isobel Hadley-Kamptz: Fejkporr med klasskompisarna – snart i varje högstadieskola
