På Folk och försvar i söndags förklarade Ulf Kristersson att Sverige inte är i krig, men att det inte heller råder fred. Givet intensiteten i det ryska hybridkriget – fientliga åtgärder som inte sker med vanliga militära medel eller når upp till den nivå som brukar betraktas som krigshandlingar – var det en rimlig, närmast banal beskrivning av läget.
Ändå möttes jag på sociala medier av en kritikflod mot statsministern, och inte alls bara från personer på vänsterflanken. Självklart är det rättsligt viktigt med en tydlig linje mellan krig och fred, inte minst för att maktens befogenheter kan bli helt andra i krigstid. Men den verklighet vi nu befinner oss i ligger i exakt den gråzon Kristersson beskrev.
I somras var det bara en försening för ett tidigare flyg som hindrade en sprängladdning på ett tyskt flygplan från att explodera uppe i luften.
Ett skäl till upprördheten kan vara att människor inte känner till omfattningen av angreppen. Många är medvetna om problemet med desinformation, men det är större än så. Det handlar också om rader av anlagda bränder, bomber, sabotageincidenter, cyberattacker, trakasserier mot politiker och journalister och rena mordplaner som Ryssland de senaste åren misstänks ha riktat mot Europa.
I somras var det exempelvis bara en försening för ett tidigare flyg som hindrade en sprängladdning på ett tyskt flygplan från att explodera uppe i luften. I stället kom smällen på marken i Leipzig, vilket antände en fraktcontainer. Ungefär samtidigt var stora delar av GPS-systemet över Östersjön utstört, vilket ledde till att flygningar ställdes in eftersom man inte kunde garantera säker navigation.
Om Ryssland officiellt hade bombat tyska flyg hade det räknats som en självklar krigshandling. Men eftersom Kreml i allmänhet i stället ger den här sortens uppdrag till enskilda kriminella hamnar vi i gråskalan.
Man frestas att citera den kinesiske generalen Sun Tzu om att det bästa kriget är när man besegrar fienden utan att behöva strida.
Man frestas att citera den kinesiske generalen Sun Tzu om att det bästa kriget är när man besegrar fienden utan att behöva strida. Och när demokratiförnekaren Donald Trump snart svärs in som amerikansk president för andra gången får vi anta att Putin är nöjd med strategin.
För, precis som överbefälhavare Michael Claesson sade i ”Ekots Lördagsintervju”, så är destabilisering och desinformation grunderna i hybridkriget. Kristersson själv tog i sitt tal upp den ryska valpåverkan i Georgien, Moldavien och Rumänien, men vi vet att Kreml försökt påverka också val i traditionella västländer. Krisen kring de svenska koranbränningarna tros inte bara ha eldats på av regeringens kompanjoner i Sverigedemokraterna utan också från ryskt håll.
Här finns samband som uppenbart är svårare för Kristersson att hantera. Om vi ska ta honom på allvar måste han dock våga börja.
Läs mer:
Isobel Hadley-Kamptz: Snart består internet bara av robotar som pratar med varandra
Isobel Hadley-Kamptz: Vi kan möta det ryska hybridkriget med det Sverige gör bäst – kompetent byråkrati
