Detta är en text publicerad på Dagens Nyheters ledarsidor. Ledarredaktionens politiska hållning är oberoende liberal.
Som någon som växte upp med 80-talets skräckfilmer vet jag att monstren alltid kommer tillbaka. Det är dock först de senaste åren som jag tvingats inse att lärdomarna från ”Terror på Elm Street” och ”Fredagen den 13:e” numera också gäller världspolitiken.
För det är genuint chockerande att amerikanska väljare i januari 2021 såg Donald Trump egga en våldsam mobb mot Kapitolium som en del i ett statskuppsförsök – och sedan, inte ens fyra år senare, åter gav honom nycklarna till Vita huset.
I Brasilien är risken nu överhängande att väljarna på söndag gör detsamma. Till skillnad från USA lyckades man där förvisso upprätthålla demokratins viktigaste lagar och dömde den tidigare presidenten Jair Bolsonaro till 27 års fängelse för att ha planerat en militärkupp. I presidentvalet i år står därför den sittande vänsterpresidenten Lula da Silva mot Bolsonaros äldste son, Flávio.
Till skillnad från USA lyckades Brasilien upprätthålla demokratins viktigaste lagar och dömde den tidigare presidenten Jair Bolsonaro till 27 års fängelse för att ha planerat en militärkupp
Eftersom han har lovat att benåda sin far om han vinner (och vill ställa domaren i brottmålet inför riksrätt) hade man kunnat tänka sig att brasilianarna skulle dra öronen åt sig. Men nej, Flávio Bolsonaro vann den första valomgången för tre veckor sedan och ligger sida vid sida med Lula da Silva inför avgörandet i helgen.
Det finns flera skäl till det här. En är att pappa Bolsonaro har en stor och hängiven supporterskara – kom ihåg att han förlorade valet 2022 med ynka 1,8 procentenheter, trots bland annat en covidpolitik som ledde till 400 000 extra dödsfall i Brasilien. Många menar också att Lula ignorerat väljarnas viktigaste frågor, som levnadsomkostnader och våldsbrottslighet.
En del tyder dessutom på att de amerikanska it-jättarna, på samma sätt som de slutit upp kring Trump, gynnat Bolsonaro under valrörelsen. En FN-rapport har pekat på att avstängningar och tekniska problem har drabbat Lulas kampanj oproportionerligt mycket och en brasiliansk domstol har krävt bevis från Meta på att de behandlar kandidaterna lika.
Som om det inte var nog har valkampanjen översvämmats av AI-genererade filmer. En del kan man skratta åt, som att Bolsonaro tycks ha ersatt manliga supportrar i sina filmer med fejkade kvinnliga, lättklädda, sådana. Annat är allvarligare, som när en arbetarklasskvinna sågs av miljoner när hon attackerade Lula för både politik och personlig moral. Kvinnan finns dock inte på riktigt.
Om Bolsonaro vinner på söndag blir det ännu en seger för den globala högerradikalismen. Världspolitiken som skräckfilm för hela planeten.
Läs mer:
Isobel Hadley-Kamptz: Trump har alltid velat att Ryssland ska vinna
DN:s ledarredaktion: Skolan och krispolitiken lider av samma problem