I Devarim, eller femte Mosebok, beskrivs hur kvinnor som efter ett krig tvingas gifta sig med de segrande männen varken får behandlas som slavar eller säljas vidare. Det här skrevs ner för sådär 2500 år sedan och sedan dess har människan alltså försökt sätta upp regler för hur krig får bedrivas. Lika länge har de reglerna därefter brutits.
Efter de ohyggliga övergreppen under andra världskriget, med såväl förintelseläger som massvåldtäkter på tyska kvinnor under och efter krigsslutet, formulerades till slut krigets moderna lagar 1949 i det vi kallar Genèvekonventionerna. De lagarna gäller fortfarande och förbjuder bland annat oproportionerligt våld mot civila, våldtäkt som vapen och förnedrande behandling av krigsfångar.
Att ryska soldater som kapitulerat blivit förvånade över frånvaron av tortyr i ukrainskt fängelse är inte särskilt förvånande.
Även de lagarna har länder i krig sedan fortsatt att bryta mot. Inte alla alls lika mycket, men även bortom svåra avvägningar mellan vad som egentligen är proportionerligt tenderar krig att bryta ner just den civilisation och humanitet som konventionerna är tänkta att upprätthålla. Åtminstone har det varit så hittills.
För bortsett från några enstaka incidenter så verkar Ukraina som kanske första krigförande nation någonsin faktiskt i huvudsak följa de här lagarna. Detta samtidigt som katalogen över ryska krigsförbrytelser i det pågående kriget blir längre varje dag, med kidnappade barn, systematiska våldtäkter, medvetna attacker på sjukhus och avrättningar av både krigsfångar och civila. Att ryska soldater som kapitulerat blivit förvånade över frånvaron av tortyr i ukrainskt fängelse är därför inte särskilt förvånande.
Det är svårt att säga om det ukrainska förhållningssättet beror på sällsynt högstående moral hos ledare och militär.
Det är svårt att säga om det ukrainska förhållningssättet beror på sällsynt högstående moral hos ledare och militär – det finns kulturella skillnader i detta mellan olika arméer och den ryska har en lång historia av medvetna krigsbrott. Men här finns ytterligare en faktor: Ukraina är helt beroende av omvärldens stöd för att kunna fortsätta försvara sig.
Även nu vägrar världsledare som Donald Trump och Olaf Scholz säga att de vill att Ukraina vinner det krig som inleddes med en oprovocerad rysk invasion. Zelenskyj vet att varje ukrainskt övertramp skulle riskera ett stopp för västvärldens vilja att hjälpa.
Och det är förstås utmärkt att den ukrainska militären tycks försöka följa de regler som världen satt upp för alla krig. Kontrasten mot den fortsatta ryska terrorbombningen av civila borde göra det enkelt för alla att välja sida.
Läs mer:
Amanda Sokolnicki: Kajsa Ekis Ekman tror att hon är modig som sörjer döda terrorister
Isobel Hadley-Kamptz: Sexslavar, knarkhandel och krigsbrott – det här är Hizbollah
