Torsdag 12 juni
De senaste veckornas samtal mellan USA och Iran har gått i stå. Båda parter vill ha ett avtal – USA vill att Iran upphör med urananrikningen och Iran vill få bort sanktioner mot landet. Trots det verkar parterna ha nått en återvändsgränd. Iran meddelade att man planerar en ny anrikningsanläggning.
USA:s president Donald Trump varnade för att en israelisk attack ”mycket väl kan hända” och leda till en ”massiv konflikt”. USA tog hem icke-nödvändig personal från regionen, eftersom Iran hotat att svara på eventuella attacker med att angripa amerikanska mål.
Donald Trump hade fått information från Israel om att man planerade gå till attack, men sade senare att USA inte har deltagit i genomförandet.
Natten mot fredag 13 juni
Strax efter klockan 02 svensk tid, natten till fredag, hördes explosioner i Teheran. Under flera timmar fortsatte attackerna, utförda med 200 stridsplan. Angreppen riktades främst mot Irans kärnenergiprogram och ett tiotal mål på flera platser, bland annat kärnenergianläggningen Natanz i centrala Iran.
Det mäktiga Revolutionsgardets ledare Hossein Salami dödades liksom försvarschefen Mohammad Bagheri, i attacker mot bostadsområden i Teheran. Flera av Irans mest framstående kärnenergiforskare har också dödats, enligt statliga iranska medier.
Attackerna är de största på iransk mark sedan kriget mellan Iran och Irak på 1980-talet. Israel har uppgett att de kommer att fortsätta. Irans högste ledare, ayatolla Ali Khamenei, säger i ett uttalande att Israel kan räkna med ”en hård bestraffning”.
Morgonen fredag 13 juni
Israels premiärminister Benjamin Netanyahu sade tidigt på fredagsmorgonen att israeler kan behöva vistas i skyddsrum under lång tid. Undantagstillstånd har införts i hela landet. Även Iran har uppmanat sina invånare att inte ge sig ut i onödan.
Bara några timmar efter Israels inledande attacker uppger Israel att Iran skickat över 100 drönare mot landet, som Israel säger att man skjutit ned.
Strax före klockan tio meddelar Israels militär att civila inte längre behöver hålla sig nära skyddsrummen.
Iran meddelar att man inte kommer att delta i helgens planerade samtal om kärnenergiprogrammet med USA. Flera länder i regionen har stängt sina luftrum, vilket orsakar stora flygstörningar.
Bakgrund
I dag minns få att USA och Iran en gång varit nära allierade efter att amerikanerna med Storbritannien bistått i störtandet av premiärminister Mohammed Mossadeq 1953. Fram till islamiska revolutionen 1980 stöttade Vita huset shahen Mohammad Reza Pahlavi, men därefter har länderna haft en mer eller mindre bottenfrusen relation.
Israels intima förhållande till USA har samtidigt satt sin prägel på dynamiken i den större Mellanösternregionen och nattens iögonenfallande attacker mot iranska mål är kulmen på en länge växande krutdurk.
USA:s president Dwight D Eisenhower presenterade 1957 det historiska programmet ”Atoms for peace” som i Irans fall betydde början på landets nu omdebatterade atomenergiprojekt. USA tillhandahöll både en kärnreaktor och bränsle för vapentillverkning.
Efter ett långvarigt missnöje genomfördes Irans islamiska revolution 1979 och den landsförvisade ayatollan Ruhollah Khomeini blev dess ledare. Landet gjorde därmed ett lappkast i sitt förhållande till västvärlden, symboliskt markerat av ett dramatiskt gisslantagande av 52 personer på USA:s ambassad i Teheran.
Under tre decennier av ideliga attentat och vedergällningar mellan dessa aktörer och Israel växte samtidigt hotet från Irans kärnenergiprogram. 2013 tog så president Barack Obama kontakt med nytillträdda presidenten Hassan Rouhani och satte därmed igång det historiska kärnenergiavtalet JCPOA mellan Iran och P5+1 – säkerhetsrådets permanenta medlemmar och Tyskland – samt EU. Det undertecknades två år senare och innebar i korthet att iransk samarbetsvillighet skulle belönas med hävda sanktioner.
Donald Trump beslutade dock 2018 att USA skulle överge JCPOA och därmed krackelerade hela avtalet. Iran avvek från sina åtaganden att begränsa sin urananrikning och lagring av tungt vatten, och ett par år senare kunde FN:s atomenergiorgan IAEA bekräfta att Iran även tillverkat uranmetall, som kan användas för att tillverka kärnan till ett atomvapen.
Sedan Trumps återkomst i Vita huset har USA och Iran mötts fem gånger för att diskutera atomprogrammet. Presidenten har meddelat att han inte tillåter någon anrikning av uran alls, men utrikesminister Seyed Abbas Araghchi har uttryckt förhoppningar om att det visst kan fortsätta i någon form. Planen är att ett sjätte möte ska äga rum nu på söndag.
