I mars i år greps Istanbuls dåvarande borgmästare och oppositionspartiets presidentkandidat Ekrem Imamoglu. Han fördes till det ökända politiska fängelset i Silivri.
De folkliga protesterna blev så stora att det på allvar skakade Erdogans regim och fick utländska investerare att dra öronen åt sig. Men Erdogans mål – att krossa all opposition i Turkiet – tycks överordnat allt annat: under sommaren greps ytterligare fyra borgmästare i landet, alla tillhörande oppositionspartiet CHP.
I somras dömdes också Imamoglu till ett år och åtta månaders fängelse för förtal.
På tisdagen presenterade Istanbuls chefsåklagaremyndighet ett nytt åtal mot Imamoglu och ytterligare 402 personer. De anses ha gjort sig skyldiga till bland annat korruption, spioneri, utpressning, deltagande i kriminell organisation, riggning av anbud och skattebrott – för att nämna några av anklagelsepunkterna.
Åklagaren hävdar att Ekrem Imamoglu är grundare och ledare för en ”kriminell organisation” vars syfte är att begå mutbrott, penningtvätt och bedrägerier inom det offentliga, skriver Hürriyet.
Chefsåklagare Akın Gürlek yrkar på fängelse i mellan 828 och 2 352 år. Imamoglu själv har anklagat Gürlek för att ha riggat politiskt motiverade förundersökningar mot oppositionella, anklagelser som enligt AP ledde till att Imamoglu greps i mars.
Det förekommer att åklagare i Turkiet yrkar på extremt långa fängelsestraff – ibland på flera hundra eller till och med tusentals år – särskilt vid stora terrorrättegångar eller massrättegångar.
Det juridiska och straffrättsliga syftet är symboliskt och politiskt. Varje brottsoffer ska i princip ”få upprättelse” genom ett eget straff för varje brott, i stället för att brotten ”klumpas ihop”, skriver Yle. Det handlar också om att skicka ett budskap till oppositionella eller internationella iakttagare om att vissa handlingar är oacceptabla, enligt den turkiska staten.
