På kvällen den 23 oktober 2024 sitter Mohammed Törnblom Ouahid på sin vanliga plats vid matbordet i stora salen på Tors gård. Alltid samma stol varje kväll – i hörnet vid kaffeapparaten – så att han kan se alla.
Nio ungdomar är inskrivna på hvb-hemmet den här hösten. Ingen av dem känner ännu till att det här är sista middagen ihop.
Sara Eklund vet. Hon har jobbat med Mohammed och hans fru Belinda i över tio år, sen de tog över verksamheten norr om Visby. Sara kan knappt svälja. Beskedet från Ivo under eftermiddagen dånar inombords. De vuxna här har tre dagar på sig att stänga hemmet.
– Det ekar i mig än i dag, säger hon.
Till en början var ledartrion ändå fast beslutna att försvara gården mot det de ser som ett helt grundlöst beslut. Det skulle de inte klara.
Det stora arbetet med att få bort kriminella hvb-hem i Sverige började några månader tidigare. På sensommaren 2024 berättade polisen att de sett tecken på att kriminella aktörer slagit klorna i branschen.
I en tidigare hemlig underrättelserapport listades 18 bolag. Polisen sa att en del av företrädarna där kunde ha nära släktband till gängkriminella, i andra fall fanns gängkriminella anställda i personalen.
Det fanns enligt polisen inga bevisade brottsupplägg på de här hemmen att agera mot, men i rubriker och intervjusvar rådde från den här dagen inga tvivel om att ”Kriminella driver svenska hvb-hem”.
Fakta.Hvb
Hvb står för ”Hem för vård och boende”.
Socialtjänsten placerar barn och unga på hvb när deras hälsa och utveckling på olika sätt kan ha kommit till skada. Hvb-personal ska ge de intagna stöd och skydd.
År 2025 bodde 5 100 barn och unga på hvb. Det är en femtedel av alla barn som placerades det året. Den stora majoriteten – 70 procent – bor i familjehem.
58 procent av barnen på hvb var pojkar.
Källa: Socialstyrelsen
Namnen på hemmen var maskerade i rapporten och kommuner som placerat barn och unga krävde genast insyn i listan, men det fick de inte. Politiker från alla läger höjde sina röster.
– Den svenska hvb-marknaden är i kris här och nu, sa socialdemokraternas talesperson i socialpolitiska frågor, Fredrik Lundh Sammeli, som önskade sig en insatsstyrka för att komma tillrätta med problemen.
– Vi måste arbeta intensivt för att se till att de här verksamheterna stängs, sa socialtjänstminister Camilla Waltersson Grönvall (M).
Tillsynsmyndigheten Ivo fick från och med det här året stora ekonomiska tillskott för att lösa den här och andra ambitionshöjande uppgifter. Totalt rör det sig om nära 500 miljoner kronor.
Polisens 18-lista är med andra ord helt central för den uppskalade tillsynen och för effekterna den kommer att få.
För till exempel Tors gård.
I slutet av juli 2024 protokollför Ivo att allt är lugnt på det gotländska hvb-hemmet. Bara tio veckor senare kommer samma myndighet döma ut verksamheten som farlig för liv och hälsa. Vad är det som händer?
När DN granskar perioden hittar vi två saker som tycks ligga bakom helomvändningen. Den ena har vi redan nämnt – polisens lista, som blir känd mellan de två inspektionerna. Den andra omständigheten är ett tips till polisen – från gården själv. Vi tar det från början.
– Ivo brukade vara vår bästa vän. Vårt bollplank. Jag älskade att de hade olika teman för tillsynen varje år och lärde mig massor på det, säger Belinda Törnblom Ouahid.
Vid sommarinspektionen 2024 får hvb-hemmet alltså inga anmärkningar och helt enligt gällande rutin skickar Ivo protokollet till föreståndaren på Tors gård för faktagranskning.
– Vi sa till och med till varandra att det kändes som ren reklam för oss, säger Belinda Törnblom Ouahid.
Strax därefter börjar ett oroande rykte cirkulera i Visby. En före detta anställd på Tors gård sägs ha återfallit i missbruk. Föreståndaren bestämmer sig för att tipsa polisen om det.
– Hon vill helt enkelt vara en god medborgare. Och det är bra för oss om polisen vet vilka som inte bör komma i närheten av våra ungdomar, säger Mohammed Törnblom Ouahid.
Men tipset landar i den tid då hela Sverige talar om 18-listan och den 24 september 2024 gör lokalpolisen i Visby en orosanmälan till socialnämnden. Polisen formulerar sig som om att den före detta anställda är kvar på hemmet:
”Polismyndighetens uppfattning är att personalen aktivt rekryterar barn in i kriminalitet.”
Nio barn finns på Tors Gård när larmet går ut. Nio socialsekreterare runt om i landet, som placerat ungdomarna på Gotland, får del av anmälan och ringer Mohammed Törnblom Ouahid.
– Jag säger som det är, att det här är någon som slutat hos oss och att det är vi själva som slagit larm. Vi har rutiner för drogkontroller och hade ingen anledning att misstänka nåt. Vad som hänt efter avslutad tjänst, kan jag liksom inte svara för.
Enligt Mohammed vill ingen kommun avbryta sin placering. Men stormen är inte över.
Två veckor senare kommer en oannonserad tillsyn från Ivo, av en helt ny sort.
Gotland brukar inspekteras av Stockholmskontoret, men de här inspektörerna har aldrig besökt gården tidigare. De kommer från Örebro.
Inspektionen för vård och omsorg har ett påfallande anonymt kontor i centrala Örebro. Det passar dem som arbetar där.
– Jag pratar inte gärna om vår grupp. Det skulle kunna medföra att de som ingår blir utsatta för försök till otillåten påverkan eller hot, säger verksamhetsområdeschef Anna-Karin Nyqvist.
Hennes team sjösattes i början av 2024, som del av en uppstramande omorganisation på Ivo. Örebroarna ska leda jakten på kriminella och oseriösa aktörer i välfärden. Inledningsvis granskas allt från vårdcentraler till skönhetssalonger, men när 18-listan kommer får hvb-hemmen högsta prioritet.
Internt på Ivo kallas avdelningen för ”Oseriösa gruppen”, med tanke på måltavlorna. Men namnet kommer att tolkas på fler sätt.
– Jag tror ingen är emot att vi ska jobba hårt mot kriminella. Att vidga begreppet till oseriösa däremot, öppnar för rättsosäkerhet – och så tycker jag det blev, säger juristen Carl-Axel Persson.
Han kom till Ivo i Umeå strax innan Örebroavdelningen tog form och var på sätt och vis del av samma myndighetsinterna skärpning.
När en misstanke uppstod mot en verksamhet någonstans i landet plockade ”Oseriösa gruppen” över ärendet till sig. De lokala inspektörerna fick kliva tillbaka. Juristerna däremot konsulterades oavsett placeringsort.
Hösten 2024 började Carl-Axel Persson se ett oroande mönster.
– Det var ofta helt välfungerande verksamheter som hamnade i skottgluggen. Och sen var det som en snöbollseffekt. Det växte mer och mer och började anta obehagliga proportioner.
När inspektörerna från Örebro kommer till Tors gård i mitten av oktober 2024 har de med sig polishandräckning. De genomsöker barnens rum och hänvisar till den orosanmälan som gjorts.
Mohammed Törnblom Ouahid upprepar att personen i anmälan slutat och att det var de själva som satte polisen på spåret.
Den här gången får Tors gård ingen möjlighet att faktagranska protokollet. Ivo ser läget som så allvarligt att kommunikationen är ”uppenbart obehövlig”.
Den 23 oktober meddelar myndigheten att tillståndet tills vidare dras in för hvb-hemmet, medan utredningen fortsätter. Beslutet kan överklagas, men oavsett vad ska hemmet stängas direkt.
Det är personen i orosanmälan som fäller avgörandet. Den före detta anställda hade även historiska prickar i brottsregistret, och samma gäller ännu en i personalen – som är kvar.
Att göra sådana rekryteringar är lagligt om man gör det medvetet och varsamt. Det anser Tors gård att man har gjort.
– Och hur ska jag kunna lära ungdomarna att man kan få en andra chans i livet om jag inte också visar dem det i handling? säger Mohammed Törnblom Ouahid.
Ivo har länge känt till de två fallen, utan att ingripa. Men nu anser inspektörerna att det ”innebär fara för enskildas liv, hälsa eller personliga säkerhet i övrigt”.
– Det tog jävligt hårt på mig. Jag gick från fläckfri till livsfara över en natt, säger Mohammed Törnblom Ouahid.
15 andra hvb-hem stängs i Sverige den här hösten och snart får de upp ögonen för varandra. I en sluten chattgrupp blir mönstret tydligt: alla har haft inspektion med polishandräckning, nedslag på saker som förr godkänts och akut nedstängning. Belinda Törnblom Ouahid känner sig stärkt av sammanhanget och snart kommer stöd från mer oväntat håll.
Inspektör Ulf Modin är en riktig tillsynsveteran. Anställd på Ivo i Stockholm från start och innan dess på Länsstyrelsen och Socialstyrelsen. Han har gjort flera egna besök på Tors gård, men 2024 var han en av dem som fick kliva åt sidan – när Örebro tog över.
Att hvb-hemmet kan gå från grönt till svartlistat förstår han inte. När beslutet överklagas till förvaltningsrätten ser han i handlingarna vad Ivo nu kritiserar.
– Det handlar bland annat om skidresorna de gjort. En verksamhet vi bedömt som helt okej under alla år, men nu anses det formellt fel att lämna hvb-hemmets fastighet. Det blir sånt hjärnsläpp i mitt huvud – en resa till fjällen är väl en positiv sak? säger Ulf Modin.
Han hör också till de inspektörer som tidigare accepterat registerprickar.
– Egen erfarenhet kan vara positiv i behandlingsarbetet. Och att en anställd börjar missbruka kan vilken arbetsgivare som helst råka ut för. Det avgörande är väl hur man agerar om det händer?
Ulf Modin tycker att Ivo svikit de ungdomar de är satta att skydda och han gör en intern avvikelserapport:
”Ingen barnkonsekvensanalys är gjord. Att ställa unga utan vård på tre dagar utan att det föreligger ett pågående missförhållande är anmärkningsvärt.”
Sen bestämmer han sig för att vittna i rätten, mot sin arbetsgivare.
Även narkotikapoliser och socialchefer vittnar till förmån för Tors gård och rätten tar intryck: Stängningen anses omotiverad. Men Ivo överklagar och den rättsliga resan tar många turer efter det.
Ulf Modin gör en anteckning inför en av alla förhandlingar han medverkar i:
”Jag misstänker att Ivo medvetet gör nya tolkningar av praxis för att kunna utmåla huvudmannen som olämplig.”
Men i slutändan vinner myndighetens beslut laga kraft. Ivo får rätt. Tors gård ger upp. Belinda Törnblom Ouahid säger att luften går ur henne och hon lämnar chattgruppen.
Där är det dock fortsatt full aktivitet, för runt om i Sverige pågår stängningarna under ett allt hårdare politiskt tryck.
I slutet av 2025 säger Fredrik Lundh Sammeli (S) till Sveriges Radio att Ivo jobbar för långsamt. Han vill ge polisen rätt att stänga hvb-hemmen och det ska räcka med enbart misstankar om kriminell inblandning.
– Ja, det är drastiskt, men vi är i ett akut läge, säger Lundh Sammeli.
Några månader senare – i februari i år – slutredovisar Ivo förstafasen av sin insats kring hvb, i en rapport till regeringen.
Polisen riktade ju misstankar mot 18 huvudmän. Nu har Ivo stängt 39 verksamheter och bland de första exemplen finns Tors gård.
Socialtjänstministern kallar det hela ”en stor framgång”.
– Kriminella aktörer ska inte ta sig in i välfärdssektorn, och definitivt inte i närheten av barn och unga! säger Camilla Waltersson Grönvall (M) i ett filmat inlägg på Facebook.
De 39 stängningarna blir studiematerial för Ivo-juristen Carl-Axel Persson. Han ser det som en möjlighet att läsa in sig på gällande praxis. Men han hittar ingen röd tråd. Och faktiskt inte heller några övertygande brister.
– Man kan läsa besluten och få en nattsvart bild. Men läser man allt underlag och sätter händelserna i sitt sammanhang, har jag i så gott som vartenda fall fått en helt annan syn på saken. Att myndigheten vinklar information tycker jag är djupt problematiskt, säger Carl-Axel Persson.
– Jag skäms.
DN har också läst besluten och kan till att börja med konstatera att sex av dem upphävts, av Ivo eller av domstol. Av de 33 som är kvar handlar den absoluta majoriteten om kritik mot registerkontrollen. Som på Tors gård.
Just deras fall lusläser Carl-Axel Persson.
– Jag var helt tvärsäker på att riksdag och regering har sagt att det är upp till arbetsgivaren att avgöra om man kan anställa trots brottsregister. Då var det intressant att se hur man kunde komma fram till en annan slutsats.
Förstod du det?
– Nej.
Överlag ser han Ivo:s fokusering på registerkontroller som bekymmersamt.
– Det slår mot verksamheter som har gjort sitt bästa, men missat någon enstaka grej. Fortsätter den här linjen kommer man snart att ha stängt halva landets hvb-hem, säger Carl-Axel Persson.
I somras sa han upp sig.
– Som jurist vill jag inte bli förknippad med Ivo. Där råder stor rättsosäkerhet och man håller sig inte till grundläggande principer, som proportionalitet, säger Carl-Axel Persson.
DN får en halvtimme med chefen för Ivo-gruppen i Örebro för att redovisa vår granskning och de frågor den väcker. I jakten på kriminella hvb-hem stängdes 39 boenden, men vi har svårt att hitta kopplingarna, så varför stängdes just de?
– Jag kan inte säga att alla 39 har drivits av kriminella nätverk, men någon typ av brist har det funnits, säger verksamhetsområdeschefen Anna-Karin Nykvist.
Hon berättar att den fördjupade tillsynen startat av olika anledningar på de olika hemmen. Det kan ha varit tips från polisen, men också mycket annat. Bristerna som hittats varierar också stort.
– Det jag kan uttala mig om är att de här hvb-hemmen inte har bedrivit en vård som har varit av god och säker kvalitet, man lever inte upp till de krav och den lagstiftning som finns. Men det är en mix av olika brister. Vi har återkallat tillstånd på grund av brister i ledningskretsen, andra verksamheter efterlever inte det tillstånd man en gång har fått, säger Anna-Karin Nyqvist.
Det är väl en lite annan sak än att barn hamnar i klorna på kriminella nätverk?
– I rapporten ingår alla de hvb-hem som vi har stängt.
Ministern verkar ha uppfattat det som om att alla hemmen drevs av kriminella. Var det en korrekt slutsats av henne?
– Jag tänker att de här verksamheterna har vi bedömt som olämpliga att bedriva hvb. Sen vad som är orsakerna bakom det… Jag kan inte säga hur många av de här boendena som drevs av kriminella.
Anna-Karin Nyqvist känner till den interna kritiken mot arbetet som gjorts under hennes ledning. Inspektören Ulf Modin och juristen Carl-Axel Persson anser till exempel båda att myndigheten vinklat sina beslut för att kunna visa resultat för politiken.
– Jag delar naturligtvis inte den uppfattningen, säger hon.
– Jag tycker att vi har gjort en gedigen utredning i varje enskilt ärende och majoriteten av våra beslut håller också i domstol. Vår målsättning är naturligtvis inte att stänga välfungerande hem. Vi behöver hela tiden värdera, är den här verksamheten lämplig, kan man garantera de här barnens trygghet och säkerhet.
I fallet med Tors gård var Nyqvist inte bara chef, utan också beslutsfattande tjänsteman. Hon bekräftar att det var den före detta anställda missbrukaren som fick hennes grupp att åka till Gotland.
– På Tors gård hade man ett system där personalen bodde på gården och levde med ungdomarna. Då är det särskilt viktigt att man har koll på vilken personal man anställer.
Men det här var ju en person som slutat?
– Precis, men det handlar om systemet. Vi kunde se att man anställde personer med ganska färska uppgifter i belastningsregistret. Vår bedömning var att man inte gjorde tillräckliga riskbedömningar.
Och skidresorna, som Ivo under lång tid haft en positiv syn på?
– Jag kan inte svara för den bedömning tidigare inspektörer gjort, men reglerna har inte ändrats. Det är klart och tydligt att man får ett tillstånd där man ska bedriva verksamhet i de lokaler som tillståndet omfattar, säger Anna-Karin Nyqvist.
Hur många unga som totalt sett berörts av stängningarna sen de inleddes 2024 kan Ivo inte redovisa för DN, men numera uppger myndigheten att minst 56 hem stängts som ett resultat av Örebrogruppens arbete. Det betyder att hundratals barn ryckts upp från sin vardag.
– Det är upp till kommunerna att hitta nya placeringar. Vi har inte följt upp dem på något sätt, säger Anna-Karin Nyqvist.
Så du vet inte om det blev bättre eller sämre för dem efter er insats?
– Det vet vi inte.
Mohammed Törnblom Ouahid går långsamt ner för trappan från de numera tomma sovrummen på Tors gård där ungdomarna brukade bo.
– Varenda millimeter här har en historia. I trappan minns jag en diskussion jag haft. Från rummen minns jag minst tio scenarier. Det är så många livsresor jag fått följa, så trots allt som hänt känner jag mig ändå rik, säger han.
På bottenplan i bostadslängan ligger ett rum med klättervägg. En trappa upp finns yogarummet. I ett låst förråd – skidkläderna.
I hagen utanför betar de fyra hästar som gården behållit och inne i matsalen, mittemot brasan, står kaffemaskinen kvar.
Men Mohammed sitter aldrig på sin stol i hörnet.
– Det har jag inte gjort sen den där kvällen. Det går bara inte, säger han.
DN har genom källor kunnat ta del av namnen på de 18 misstänkta hvb-hemmen på polisens hemliga lista. Den som startade allt.
Tors gård står inte med.
Fakta.Så gjorde vi granskningen
DN har tagit del av alla de beslut som finns med i Ivos slutredovisning av regeringsuppdraget kring stärkt tillsyn av hvb.
Det är 31 beslut om att förbjuda verksamhet, tillfälligt förbjuda verksamhet eller återkalla tillstånd som tillsammans rör 39 boenden runt om i Sverige.
Vi har haft kontakt med flera av huvudmännen för de här verksamheterna och fått läsa en stor mängd kommunikation mellan dem och tillsynsmyndigheten Ivo.
Vi har tagit del av samtliga Ivo:s tillsynsprotokoll från de år paret Törnblom Ouahid varit ansvariga för driften på Tors gård, från 2013 till 2024.
Vi har också bakgrundsintervjuat flera poliser – och tjänstemän på andra myndigheter – som alla deltagit i arbetat med att spåra och stoppa kriminella hvb-hem.
I mars i år valde polisens underrättelseenhet Noa att på eget initiativ sprida 18-listan till en vidare krets. I ett tresidigt dokument som skickades till de kommuner som haft eller har ungdomar placerade på de utpekade hemmen listades de 18 hvb-bolagen för första gången helt omaskerat. Uppgifterna har dock sekretessbelagts av mottagarna, men DN har genom källor kunnat ta del av namnen på listan.
Läs mer: Stockholms stad får ta del av hemlig hvb-lista – efter två år