Detta är en kommenterande text. Skribenten svarar för analys och ställningstaganden i texten.
Det bråkas mellan influerare i Linköpings tingsrätt. Och utanför ett Sibylla i närheten, enligt Correns punktmarkering av rättegången.
Christofer ”Chrippa” Lundström står åtalad för flera grova ekobrott. Hans nemesis på Youtube, Pontus ”Anjo” Björlund, finns också på plats i rätten.
”Skicka det här i horungens ansikte”, skriker ”Chrippa” i ett klipp som publiceras på Correns Instagram. Den 36-åriga Linköpingsprofilen ser ut att uppmana en närstående person att kasta en mugg vatten på ”Anjo”.
Känslorna är i gungning. ”Chrippa” har nyligen gjort en förtalsanmälan mot ”Anjo”, som ägnat otaliga videor åt hans klammeri med rättvisan och stökiga privata relationer. Fallet lades dock ned med motiveringen att det ”saknar samhällsintresse”.
Jo, det är ett skådespel, en algoritmdriven konflikt i sociala medier som för ovanlighetens skull hittar ut till etablerade medier.
Förundersökningen riktar juridikens ficklampa mot en ljusskygg internetekonomi, som verkar riggad för att lura influerarnas följare att spela bort sina pengar
Men det är inte främst turerna i internetdramat på Östgötaslätten som gör rättegången intressant även utanför lokalpressen. Det är för att förundersökningen riktar juridikens ficklampa mot en ljusskygg internetekonomi, som verkar riggad för att lura influerarnas följare att spela bort sina pengar.
Åtalet aktualiserar en större samhällsfråga: varför är unga män sådana förlorare?
Skribenten Max Read har kallat fenomenet för ”suckerification”. Han beskriver krafterna i samtiden som gör unga män till suckers, som uppmuntrar dem att satsa allt på en chansning. Go big or go broke.
Det kan nästan verka rationellt. När bostäder är svåråtkomliga, jobben otrygga, den sociala rörligheten mer begränsad och utbildning inte längre garanterar stabil försörjning ökar benägenheten att jaga snabba pengar. Manliga prestationskrav förstärker känslan av misslyckande och det blir lockande att hitta en genväg ut ur hopplösheten.
Det är inte slumpen som gör att just unga män hamnar i vissa kaninhål – plattformarna är målstyrda mot dem.
Linköpings tingsrätt ska bland annat avgöra huruvida ”Chrippa” har gjort sig skyldig till grovt främjande av olovligt spel. Det är första gången lagen prövas i svensk domstol.
Åklagaren menar att han ”systematiskt, yrkesmässigt” har gjort reklam för olicensierade nätkasinon, genom att strömma sitt spelande via plattformar som Twitch och Kick. Hans följare har kunnat titta på och chatta med honom när han vinner pengar. Huruvida det varit riktiga vinster eller inte tycks mer osäkert.
Enligt Svenska Dagbladet (16/11), som har granskat fallet, kan den olicensierade spelmarknaden årligen omsätta upp till 150 miljarder kronor globalt. Den snurrar på genom nätverk av techbolag, spelbolag, agenter och influerare.
Att just olicensierade spelbolag utnyttjar räckvidden hos influerare för att nå nya suckers gör dem inte till ett undantag – även nätkasinon godkända av Spelinspektionen lockar kunder med hjälp av kändisar.
Som Max Read konstaterar är fenomenet inte koncentrerat till kasinovärlden. Det präglar snarare allt större delar av samtidens spekulationsekonomi. Från krypto till AI. Och kanske är det stora klippet det bästa man kan hoppas på i en värld utan framtidstro?
Åklagaren hävdar att Christofer ”Chrippa” Lundström bland annat har fått en Rolexklocka genom sina samarbeten. Men ”Chrippa” nekar till brott och verkar inte heller ha några planer på att lämna uppmärksamhetsekonomin. Redan på onsdagen publicerar han ett klipp med titeln ”Bråket i dag på Sibylla” till sina 153 000 prenumeranter på Youtube.
Läs fler texter av Jacob Lundström
