Jerusalem är en av världens mest religiöst betydelsefulla städer. Just nu firar kristna, muslimer och judar varsin högtid. I vanliga fall skulle det innebära att hjärtat av Jerusalem, den gamla staden, sprudlade av liv och rörelse.
– Stopp. Gamla stan är stängd, säger en ung manlig soldat som står på vakt utanför Damaskusporten, ingången till den muslimska delen av gamla stan.
Kan man stänga en stadsdel? Den här delen av Jerusalem är ockuperad av Israel och soldater vaktar alltid porten, men det är annars bara under särskilda evenemang, som demonstrationer eller fredagsböner, som de begränsar inträde.
Vi säger att vi är journalister som vill skildra hur kriget påverkar stadsbilden, men det spelar ingen roll.
– De enda som får komma in är de som bor här, det är en säkerhetsfråga. Det spelar ingen roll om du är journalist, som du kanske har hört så är det krig, säger soldatens kvinnliga kollega.
Gamla stan är en turistattraktion, men precis som dess motsvarighet i exempelvis Stockholm är det också vanliga bostadskvarter med affärer, skolor och arbetsplatser.
Vi går ner till nästa ingång ett par hundra meter bort, Herodes port, som liksom Damaskusporten ligger på palestinsk mark. Denna ingång bevakas inte av lika många israeliska soldater, men en av de stationerade reser sig direkt och håller upp en hand mot oss när vi kommer närmare.
– Ingen får komma in här. Det är stängt, säger soldaten.
Är det samma sak vid alla ingångar?
– Ja. Det är stängt. Helt stängt.
Vi går tillbaka, passerar Damaskusporten och fortsätter uppför backen till ingången som kallas ”Den nya porten”. Den leder in till de kristna kvarteren och bevakas denna dag inte av någon.
Vi går förbi stängda kaféer och vinbarer, vi möter några katter och en grekisk-ortodox munk. Tomtens hus, ”The ho ho ho land”, är pyntat med julkulor och glitter som vanligt, men butiken är stängd. Däremot är en vinbutik öppen.
– Livsmedelsbutiker får hålla öppet och jag säljer en del livsmedel, förklarar dess ägare, som dock inte vill bli fotograferad.
Portarna till den gamla staden leder till olika kvarter, men man kan komma till alla delar av området var man än går in. När vi närmar oss Jaffaporten och de judiska delarna blir det allt mer liv och rörelse.
– Ha så kul i Israel! ropar en man med gitarr, helt klädd i vitt, på engelska.
Han står precis utanför Jaffaporten med sin mikrofon och sitt högtalarsystem. På en lapp där han ber om donationer meddelas att han heter Benzion Eliyahu. Han spelar ett riff på sin gitarr.
– Var är ni ifrån? Sverige, aha! Ni är bra folk. Ni hjälpte oss under Förintelsen.
Inget flyglarm har ljudit, men plötsligt hörs dova smällar på avstånd. Dånet får fåglarna att reagera och ta till flykten, men Benzion Eliyahu spelar lugnt vidare. En judisk man med korkskruvslockar och någon form av djurutstyrsel går förbi honom, in i Gamla stan.
På den här sidan är flera kaféer öppna och ett par turistgrupper traskar runt på led.
Undantagstillstånd råder. Skolor och arbetsplatser håller stängt och Israels militär, IDF, har utfärdat ett förbud mot folksamlingar, med undantag för beredskaps- och samhällsnödvändig verksamhet.
Just den gamla staden i Jerusalem är dock ovanligt fredad när det gäller potentiella raket- och missilattacker. Med tanke på dess helighet är det få eller ingen som vill råka träffa den.
Vid Jaffaporten går vi både ut och in, förbi en grupp soldater som håller utkik. Vi rör oss igenom de vindlande gångarna och affärsgatorna inne i områdets kärna.
Sedan går vi tillbaka till Damaskusporten. Den är fortfarande stängd.
Läs mer:
Nio dödades när de tog skydd under synagoga – ”Alla krig har ett pris”
