Detta är en kommenterande text. Skribenten svarar för analys och ställningstaganden i texten.
Jag vet, man kan säga att vi har sett alltsammans förr. Fotbollens fjäsk för ondsinta och depraverade politiker är lika gammalt som fotbollen själv. Italienska fascistledare, argentinska militärdiktatorer, Vladimir Putin, arabiska schejker – den mordlystne gangsterboss eller skamlöse mutkolv finns inte som fotbollens världsorganisation Fifa inte har svansat för. Men det har alltid gjorts under samma mer eller mindre förljugna motto – att ”stå över politiken”. När den pomaderade pampen suttit där på hedersläktaren bredvid uniformen eller burnusen har det alltid skett i ett oväldighetens sken, som om det högre ideal man representerar har gjort det nödvändigt och försvarbart att frottera sig med syndare och publikaner.
Som Svenska Fotbollförbundets ordförande Simon Åström på sitt karakteristiskt öppenhjärtiga sätt uttryckte det när han tillfrågades om Fifa-presidenten Gianni Infantinos bisarra bromance med den kommande VM-värden USA:s statschef: ”det är viktigt att Fifa och Infantino har en bra relation med de länder som ska arrangera den här typen av mästerskap”.
Men att dela ut ett fredspris till Donald Trump, som Fifa och Infantino gjorde nu i december, är att ta ett steg från det passiva lismandet till det aktiva, från den falska positionen att ”stå över” politiken till att direkt alliera sig med en lögnaktig och skadlig världspolitik. Det är skillnaden mellan att dela en hedersläktare med grobianen och att delta i grobianens propaganda.
Det är naturligtvis en absurd idé i sig själv att en fotbollsorganisation ska dela ut ett fredspris. Det är ungefär som om Svenska Fotbollförbundet skulle få för sig att dela ut ett litterärt pris för att konkurrera med Augustpriset. Men att ge det till Donald Trump är ungefär som om Fotbollförbundet skulle dela ut det litterära priset till någon dansk koranbrännare.
Hans image som en ”fredens man” är ett led i en politik som syftar till att svika Ukraina, undergräva Europa och göra upp med mördarstaten Ryssland
Visst hade Trump inte överfallit Venezuela än när det löjeväckande ”fredspriset” delades ut. Men han hade redan hunnit bygga en politisk karriär på hot, hat och hån, han hade redan hunnit hetsa en pöbel mot Kapitolium för att att stjäla ett förlorat val, han hade hunnit hota ett allierat land med våld för att ta över dess territorium. Framför allt hade han tydligt – genom den nya säkerhetspolicy som USA:s utrikesdepartement offentliggjort – deklarerat att hans image som en ”fredens man” är ett led i en politik som syftar till att svika Ukraina, undergräva Europa och göra upp med mördarstaten Ryssland genom att framställa alla anständiga europeiska politiker som ”fredens” motståndare. Till skillnad från de högerextrema partier som målas ut som uttolkare av de europeiska folkens sanna vilja och som den amerikanska gangsterregimens medarbetare när det gäller att breda ut denna ”fred” över världen.
Detta är politik Fifa aktivt har lånat sig till genom sitt ”fredspris”. Det är ett steg fotbollen aldrig har tagit förr.
Det kräver i sin tur att svensk fotboll tar ett steg man aldrig har tagit förr. Och varför inte, när vi nu redan har skapat historia genom att anställa en utländsk förbundskapten och under honom spela så historiskt och skrattretande uselt att vi tvingades sparka honom efter tio sekunder? Det är ett dåligt skämt att det svenska fotbollslandslaget, efter det groteska VM-kval vi fick genomlida i höstas, ens har chansen att vara med i VM i sommar. Varför inte ge det skämtet en anstrykning av välbehövligt allvar om vi mot all förmodan skulle kvalificera oss dit?
Det är en tidsfråga innan detta tyrannernas nya Fifa, som ett led i tyrannernas nya världsordning, kommer att slå upp portarna till spelargången och släppa in Putins Ryssland på plan igen
Simon Åström, mannen som aldrig skräder orden, lät sig förmås att säga att han var ”starkt tveksam” till fredspriset till Trump. Det är en tveksamhet som, låt oss säga, förtjänar att odlas. Det är en tidsfråga innan detta tyrannernas nya Fifa, som ett led i tyrannernas nya världsordning, kommer att slå upp portarna till spelargången och släppa in Putins Ryssland på plan igen. Då blir det upp till Sverige, och till alla andra anständiga nationer, att förklara om de är villiga att ställa upp på den planen och lämna anständigheten i omklädningsrummet. Varför inte göra som Fifa, förvandla den politiska passiviteten till politisk aktivitet, men som ett motstånd mot tyrannen i stället för ett medlöperi för honom?
Detta skrivs av en man som i femtio år nu slaviskt har följt varenda VM-turnering, har sett dem som en tillflykt från världen och allt det skit som pågår där. Nu går det inte längre. Donald Trump har den unika förmågan att fördärva allt han kommer i närheten av, kleta ner det med sin unika blandning av ondsinthet, dumhet och aktiv illvilja.
Bojkotta hans VM!
Läs mer:
Jesper Högström: Fotbollssommaren 1994 förbyttes till en iskall höst
