Jag ägnade några helgdygn åt BBC-serien ”Wolf Hall”. En brutal berättelse om makt och maktspelare. Det är sällan man ser en film eller tv-serie som så konsekvent går från kompromisslös svärta till absolut och totalt helmörker – utan att en enda gång passera gå. (Serien är fint recenserad av Malin Ullgren DN 241225.)
Och då menar jag inte bara det faktum att bägge säsongerna och samtliga tolv avsnitten är mycket sparsamt ljussatta (vilket givetvis är ett understatement), det är också som om det råder ett slags mänsklighetens aftonmörker, där man oroligt undrar om det någonsin ska gry igen.
Kongenialiteten och aktualiteten i det bör man kanske vara lite försiktig med att tolka, med tanke på att den första litterära förlagan, Hilary Mantels ”Wolf Hall” gavs ut redan 2009, men visst får den skickliga och iskalla skildringen av maktens mekanismer oss tittare att också dra egna slutsatser och aktualisera egna referenser.
Henrik VIII:s alla giftermål är till exempel mest praktiska, politiska frågor
”Wolf Hall” ägnar mycket lite, eller ingen tid alls, åt själva drivkrafterna, maktspelarnas personliga preferenser, som pengar, land, konkreta personliga vinningar. Allt krut i serien har lagts på det mekaniska med makt, manipulationerna, intrigerna – mycket, för att inte säga det mesta, kring Henrik VIII:s alla giftermål är till exempel mest praktiska, politiska frågor.
Reformationen, som under 1500- och 1600-talet politiskt kommer förändra hela den europeiska kontinenten bildar givetvis fond åt maktspelet i ”Wolf Hall”, men här dominerar ändå de stora maktspelarnas allra lägsta motiv, deras personliga hat, deras absolut sämsta sidor som människor.
Här finns några ytliga tillbakablickar på huvudpersonen Thomas Cromwells fattiga och grymma uppväxt med en hård och hatisk pappa, men det ska mer syna uppkomlingen i Cromwell i förhållande till hans konkurrenters betydligt mer sofistikerade och ädla släkttavlor.
Här dominerar ändå de stora maktspelarnas allra lägsta motiv, deras personliga hat, deras absolut sämsta sidor
Cromwell förlorar plötsligt fru och dotter i inledningen av serien, det hastar man förbi som om han bara bytt bostad – och jag köper den premissen, maktspelet och maktspelarna bortom sina personliga drivkrafter är seriens envetna motor.
Det är givetvis omöjligt att till slut ändå inte ställa sig frågan: Vad är det som driver honom, Cromwell? Vad är det som driver dem, allihop? Vad är det för spel som de tycks vara, eller iallafall tror sig vara, utvalda till?
Thomas Cromwell har möjligen ett visst ideologiskt motiv – men det är ändå något helt annat som göder, föder och driver honom. Det gör mig lite halvt galen att tänka på.
Det är givetvis omöjligt att till slut inte se parallellerna in i vår tid. Det pågår, runtomkring oss, på många flera olika nivåer. Samtidigt. Maktspelet, intrigerna. Vi kan i realtid se hur Syrien styckas, hur kartor ritas om, Ukraina, Gaza, Palestina, Jemen. Män med makt.
Titta på hur Europas karta förändrats sedan 1900-talets början. Någon eller några cyniker har ju ändå hållit i pennan och linjalen.
Jag hade gett rätt mycket för några timmar med Henry Kissinger innan han dog: Varför?
Jag hörde nyligen lite initierat maktskvaller inifrån ett av våra största politiska partier, en inblick i hur maktförhållandena såg ut för tillfället. Det var äta eller ätas. Där också. Det Cromwellska arvet, både förfinat och förråat, fortsätter givetvis att sippra ner även i vår tid.
Jag kunde till exempel inte för en sekund släppa bilden av Henry Kissinger när jag såg Cromwells alla krumbukter. Den där typen av grå eminens, som rycker och drar i tåtarna, till synes inte för egen vinnings skull, inte för mark eller guld, inte för allt ljus i världen, tvärtom. Verka, men inte synas.
Jag hade gett rätt mycket för några timmar med Henry Kissinger innan han dog: Varför?
Sekunderna innan Thomas Cromwell ska lägga huvudet på schavotten ber han lugnt och sakligt om både förståelse och förlåtelse. Pöbeln runtomkring sänker sina huvuden. Hade jag varit där hade jag skrikit: ”Var det värt det”?
Läs fler texter av Johan Croneman.
