Tv- och radiolegendaren Jonas Hallberg avled i slutet av förra veckan, 80 år gammal. Oförglömlig.
Vi träffades aldrig, pratades aldrig vid – han hörde dock av sig några gånger på senare år. Mycket roliga, vänliga och småironiska mejl, skarp, smart, snabb. Den kvicka, dräpande ironin var hans signum.
Senast i mars föreslog han kaffe och kaka kring Mariatorget – jag är djupt ångerfull att det aldrig blev av, och att det mest berodde på min egen självupptagenhet.
Det är en lite löjlig kliché, men inte mindre sann för det: En dag är det för sent, för oss alla, oavsett om vi går bort eller blir kvar.
Det var också lite sent en måndagskväll i början av mars 1981 som Jonas Hallberg på allvar dundrade in i många svenskars medvetanden.
Det är en i ordets rätta bemärkelse klassisk intervju mellan två jämnåriga och jämbördiga
SVT gjorde succé med sitt nyskapande underhållningsprogram ”Måndagsbörsen”, som sändes live (!) från Hamburger Börs i Stockholm. Jonas Hallberg var en av programledarna.
I detta fjärde avsnitt (som finns i SVT Plays arkiv – det är obligatoriskt att titta på) hade han den 36-årige kriminologen, forskaren och författaren Leif GW Persson som gäst på scen, aktuell med sin tredje kriminalroman, ”Samhällsbärarna”.
Det är en i ordets rätta bemärkelse klassisk intervju mellan två jämnåriga och jämbördiga, osedvanligt intelligenta, följsamma och roliga.
Halvvägs in i samtalet börjar de prata ost.
Ponera att ost är förbjudet och att man vill kriminalisera ostätarna, inledde Jonas Hallberg, men att högt uppsatta politiker själva, personligen, äter väldigt mycket ost i smyg. Hur blir det då, frågade Hallberg Leif GW Persson, som personligen i högsta grad hade varit med och avslöjat en svensk justitieministers regelbundna ”ostätande”.
Ja, egentligen pratade man alltså om den så kallade Geijeraffären. Sveriges justitieminister Lennart Geijer utpekades för att ha haft samröre med prostituerade, vilket avslöjades här i Dagens Nyheter i november 1977 av journalisten Peter Bratt.
Det blev en utdragen och grisig politisk affär med många krångliga lögner och idiotiska försök till dementier. Olof Palme var en av många som försökte tysta ned och gömma undan skandalen.
Hela satsningen på ett program som ’Måndagsbörsen’ framstår för övrigt ur dagens tv-perspektiv som närmast perverst osannolik
Den här ostallegorin tog nu Jonas Hallberg och Leif GW Persson upp på helt osannolika höjder, med allvar, ironi, skarpsinne – en politiskt komisk scen vi aldrig tidigare hade sett i svensk underhållning.
Jonas Hallbergs genombrott var ett faktum. Och som sagt, se hela intervjun på SVT Play – innan det är för sent.
Hela satsningen på ett program som ”Måndagsbörsen” framstår för övrigt ur dagens tv-perspektiv som närmast perverst osannolik. Högkvalitativ direktsänd underhållning en måndagskväll? På SVT, TV4 eller i något annan stor strömningskanal? Du skämtar aprillo.
Vi lever i den ängsligaste av medietider där bara en lek är tillåten: Följa John. Kommer någon producent eller programmakare upp med en idé som ”Måndagsbörsen” i dag blir hen definitivt utskrattad, därefter satt på papperssorteringen. I bästa fall.
Ängsligheten är vår tids största gissel.
Det är närmast Orwellskt – och ruskigt välgjort
Den granskande journalisten Nick Davies, som avslöjade århundradets medieskandal i England, saknar, Gud ske pris, all ängslighet (även om han har starka dubier i perioder). Hans otroliga journalistgräv har blivit tv-serie i form av ”The Hack” (SVT, sju avsnitt).
Den har rullat på ett tag, öppnar lite fånigt och tveksamt på grund av ”greppet” att låta Nick Davies, spelad av begåvade David Tennant, titta och prata rätt in i kameran med oss betraktare. Men sedan blottläggs hela den makabra historien, den om Rupert Murdoch och flaggskeppet News of the Worlds tusentals kriminella hemliga telefonavlyssningar. Det är närmast Orwellskt – och ruskigt välgjort.
Läs fler tv-krönikor och texter av Johan Croneman
