Min vän och dåvarande tränarkollega ville verkligen att jobbmötet i ryska huvudstaden skulle hålla tiden.
– Jag behöver flyga hem för att hinna till en match med pojklaget jag är med och tränar.
Hans ryska arbetskollega lyssnade och frågade, uppriktigt nyfiken:
– Varför hyr ni inte bara in någon?
Jag och min kompis skrattade åt det där då – i början av 2010-talet.
Nu är det här inget de styrande i svensk idrott skrattar åt.
De målar upp betalda tränare som en del av det omfattande problemet med att ungdomsidrotten bara blir dyrare och dyrare.
Det är många år sedan jag tog upp risken att föräldrar inte skulle ha råd att låta sina barn sporta. Det var redan då ett hot mot hela den svenska idrottsmodellen.
På sikt är en ännu större risk att föräldrar eller andra vuxna inte vill lägga ner tiden och engagemanget som krävs för att vara ledare åt barn som vill idrotta.
Nästan alla svenska idrottsstjärnor hade ideella ledare som sina första tränare.
Sverige har i många årtionden haft ett osynligt samhällskontrakt som medborgarna accepterat och följt. Jag vet inte om det stämmer att kontraktet nu börjar rivas och att det ligger bakom växande klyftor och ökad kriminalitet.
Men jag vet att nästan alla svenska idrottsstjärnor hade ideella ledare som sina första tränare. Oftast var det föräldrar, egna eller andras.
Om sådana ledare blir en bristvara skakas hela grunden i den svenska idrottsrörelsen.
Och om man som jag är övertygad om idrottens stora sociala betydelse är det här en betydande fråga för hela samhället.
Det var en fantastisk tid att få vara med på killarnas resa.
I ungefär tio år var jag en av ledarna för ett fotbollslag, Essinge IK:s P01:or.
Det kunde vara jobbigt och tidskrävande och man fick verkligen känna att man levde men framför allt var det roligt och givande.
Jag kan sträcka mig så långt och låta så högtravande som att säga att det var en fantastisk tid, att få vara med på killarnas resa från knattar som var överallt till tonåringar som nästan var vuxna.
Det är inte konstigt att det blir vanligt med betalda tränare inom idrotten. Det konstiga är att utvecklingen inte kommit tidigare.
När privatiseringsvindarna drog fram i samhällets offentliga sektorer, när friskolor föddes och avregleringarna avlöste varandra.
Då stod idrotten kvar i det ideella.
Det går inte att tro att rörelsen kan vara kvar där med båda benen när viljan att köpa tjänster ökar överallt. När idrottsföräldrar som har råd och (över)ambition vill ge sina barn chans att träna extra och gärna betalar för det. Enligt RF har special- och extraträning fördubblats sedan 2015.
Det viktiga är hur den gamla modellen går att kombinera med den nya.
Enligt Riksidrottsförbundet finns det ungefär 800 000 ideella ledare i Sverige.
Om svensk idrott verkligen ska hålla ihop som en rörelse från barn till vuxna stjärnor, från motionärer till mångmiljonärer då är det här en av de största framtidsfrågorna.
Enligt Riksidrottsförbundet (RF) finns det ungefär 800 000 ideella ledare i Sverige. Det är svårt att slå fast vart pilarna pekar. De senaste forskningsrapporterna sträcker sig bara fram till 2019. Sedan dess har pandemin kommit och slagit hårt mot hela idrottsrörelsen och fenomenet med betalda ledare har ökat.
Vad det gjort med det ideella engagemanget tittar Centrum för idrottsforskning (Cif) på just nu i ett regeringsuppdrag.
Redan i den RF-rapport som släpptes före jul konstaterar forskarna att betalda tränare verkar göra det svårare att attrahera ideella ledare.
Men. Det finns en fördel med att betala tränare. Ungdomar som vill tjäna fickpengar kan få en summa för att träna yngre, idrottande barn i klubben där de är aktiva i stället för att ta ett annat kvälls- och helgjobb. Erfarenheten gör att tränaren i en mer vuxen framtid kan tänka sig att ta ett ideellt ledaruppdrag.
Man behöver inte veta hur händerna ska vinklas rätt i bröstsim.
Jag hoppas att föräldrar till idrottande barn och ungdomar inser att poängen med att vara ideell ledare är att det är kul och givande och att det behövs.
Man behöver inte veta allt om press- och understöd och osjälviska löpningar för att bli del av en ledargrupp till ett fotbollslag. Man behöver inte veta hur händerna ska vinklas rätt i bröstsim för att engagera sig i en simklubb.
Det behövs många personer i många olika roller i idrottsklubbar. Alla kan alltid något som går att bidra med i evighetsbygget av svensk idrott.
Ont om tid?
Det säger många.
Jag lovar, det är värt tiden.
