I ”Pirates of the Caribbean: I främmande farvatten” försöker huvudkaraktären Captain Jack Sparrow (Johnny Depp) och hans rivaler lägga vantarna på några droppar från ungdomens källa. Konkurrensen är hård. Inte undra på, för vem vill inte leva längre genom att bli ung på nytt?
I alla tider har vetenskapen varit besatt av samma tanke. Att hitta svaret på gåtan varför vi blir gamla, åldras och dör – och om det finns något som kan stoppa, eller åtminstone bromsa, denna till synes obönhörliga process.
Ett gammalt knep är att strypa antalet kalorier. På så sätt går det att få allt från jästceller och rundmaskar till bananflugor, råttor och apor att leva betydligt längre än vad de annars skulle ha gjort. Fenomenet kallas kalorirestriktion och är, om inte den enda, så den mest effektiva, metoden för att bromsa biologiskt åldrande.
Det mesta talar för att kalorirestriktion även fungerar för oss människor. Men att reducera sitt kaloriintag med runt hälften är inget alternativ för de allra flesta. Förutom en konstant hunger är risken uppenbar att muskelmassan minskar. Dessutom blir vi mer sårbara för infektioner, samtidigt som vi får svårigheter med att reglera vår kroppstemperatur. Ett högt pris att betala, med andra ord, för att eventuellt leva lite längre.
Om litocholsyra har samma effekt på oss människor är det ingen som vet
Men varför fungerar kalorirestriktion – vad är det som händer i kroppen och varför lever vi längre? Nyligen presenterades resultat som ger en ledtråd till något som skulle kunna bli en motsvarighet till ungdomens källa och dess magiska vattendroppar.
Tidigare forskning har nämligen visat att vid kalorirestriktion spelar ett visst protein, AMPK, en avgörande roll för de positiva effekter som syns när kaloritillförseln plötsligt stryps. Vad som aktiverar AMPK har dock hittills varit oklart. I två artiklar i tidskriften Nature, kan nu kinesiska forskare visa att litocholsyra (lithocholic acid på engelska eller LCA) är det ämne som sätter fart på proteinet. Litocholsyra är en så kallad sekundär gallsyra. Det vill säga en gallsyra som ursprungligen producerats i levern, men som har modifierats av bakterier i tarmen.
I de aktuella studierna matade forskarna rundmaskar, bananflugor och möss med litocholsyra. Både rundmaskarna och flugorna levde betydligt längre, jämfört med de maskar och flugor som inte fick gallsyran. Effekten på möss var inte lika tydlig avseende hur länge de levde. Däremot blev mössen ”yngre” såtillvida att de förbättrade sin greppstyrka, muskulatur och en rad andra hälsoparametrar.
Om litocholsyra har samma effekt på oss människor är det ingen som vet. Intressant nog har dock forskning visat att många japanska hundraåringar har förhöjda nivåer av just litocholsyra. En effekt gallsyran tycks ha hos dessa människor är att den skyddar mot infektioner. Dessutom är de positiva hälsoeffekterna av ”galla och fasta” egentligen ingen nyhet. I den antika världen, från Grekland till Kina, ansågs dessa två företeelser vara den bästa vägen till ett långt och friskt liv. Trots det varnar forskarna för att ta saken i egna händer, så att säga. Om litocholsyra tas i för höga koncentrationer förvandlas det till ett gift. I försök på apor ska forskarna nu försöka ta reda på var gränsen går. Först därefter vet vi mer, hoppas de.
Läs mer:
Forskare: Bästa sättet att bromsa åldrandet
Nyckeln till ett långt liv: bra gener eller en sund livsstil
