Detta är en kommenterande text. Skribenten svarar för analys och ställningstaganden i texten.
Trumvirvlarna smattrar. En hel landsända med 20 000 svenska Volvoanställda torde hålla andan.
Blir Göteborgstillverkade elsuven EX60 en flipp eller flopp?
Det tar bara en sekund erinra sig floppen med den större lux-elsuven EX90. Mjukvaruproblemen var så stora att den försenades två år och vd Håkan Samuelsson fick skriva av 10 miljarder kronor. Läs: kasta summan i sjön.
EX60 betyder vinna eller försvinna för Volvo. Den ska säljas i världens största och mest konkurrensintensiva bilsegment, men förväntas bli en storsäljare och bidra substantiellt till vinsten.
Det ser bra ut på papperet: Den byggs på en egenutvecklad plattform, kallad SPA3. Med räckvidd på över 81 mil kan den snabbladdas så att nästan halva räckvidden återfås på 10 minuter. Centraldatorer ersätter styrmoduler runt om i bilen och möjliggör snabba nätuppdateringar på vitala funktioner.
Men för att prata klartext: EX60 måste hålla världsklass. Och sakna barnsjukdomar.
För elbilskriget 2.0 har just startat.
I ena ringhörnan finns Kina. Där spyr man ur sig högteknologiska och billiga nya elbilar och säljer dem i EX60:s huvudmarknad Europa.
I andra ringhörnan finns Europa där BMW och Mercedes lanserar konkurrenter som genomgått totala teknikskiften. Exakt i detta nu.
Det kan bli ett darwinistiskt drama.
Vi börjar med Kina. Där är ett talande exempel Xiaomi – en smart-telefontillverkare som började tillverka elbilar 2023, och redan säljer den större högteknologiska el-suven YU7 till ett pris som motsvarar Volvos nuvarande bensindrivna XC60. Xiaomi-bilen som går 80 mil på el når Europa nästa år.
I Europa finns nya BMW IX3 på en ny plattform som BMW har satsat enorma resurser på. Räckvidden är i nivå med Volvos, och den erbjuder samma typ av snabbladdning och centraliserad datorarkitektur.
Även nya elsuven Mercedes GLC har tagit samma enorma tekniksprång.
Jag vågar påstå att ingen Volvomodell mött hårdare konkurrens.
Men något som talar för EX60 är att Volvo nu bantat tillverkningskostnaderna.
För det första används så kallad mega-castingteknik, där bakdelen gjuts i ett enda stycke i stället för att hundratals delar svetsas ihop. Batteriet integreras också in i chassit med ny teknik.
För det andra ska bilens centrala datorplattform kodas internt. Volvo slipper då köpa dyra färdigkodade komponenter från underleverantörer. Det är en stor sak bakom kulisserna.
För det tredje får Volvo in licensintäkter på SPA3-plattformen från systermärket Polestar – som ska använda den för att tillverka en tuff EX60-konkurrent i Volvos nya fabrik i slovakiska Košice nästa år – elsuven Polestar 7.
Oj då.
Det innebär rimligen att EX60 kan byggas till lägre personalkostnad i Slovakien. Enligt flera källor var grundplanen just detta, men produktionsort byttes underhand till Torslanda.
Så för att vara frank: blir det för dyrt i Göteborg finns ett alternativ.
Blir då EX60 en flipp?
Ja, mycket pekar på det. Ett frågetecken är att den bara kan säljas riktigt lönsamt i Europa. I USA plågas man av 15 procent tullar och det är numera dyrt att skeppa bilar till Kina.
Framför allt håller många andan: mjukvaran måtte väl fungera.
Och Priset? BMW IX3 kostar i sitt billigaste Sverige-utförande 749 900 kronor och Mercedes GLC 769 000 kronor. Enligt Volvo ska EX60 inte bli dyrare än motsvarande laddhybridmodell – den billigaste XC60 laddhybriden kostar i Sverige 569 900 kronor.
Skulle EX60-priset ens hamna under 700 000 kronor skulle det vara en sensation.
Låt täckelset falla.
Läs mer:
Volvomodellerna vi minns
Volvobyggarna inför lanseringen: ”Vi är laddade!”
