Efter tusentals år i dödens dystra rike får de nu återigen springa fritt i sitt naturliga ekosystem. Ungefär så presenterade det amerikanska bioteknikföretaget Colossal Biosciences sina tre bedårande skapelser Romulus, Remus och Khaleesi, som fick möta allmänhetens mer eller mindre intresserade blickar i början av april.
Företagets forskningschef Beth Shapiro hävdade att ungarna var de första lyckade exemplen på att utdöda arter kan återupplivas. Vad vi fick se skulle nämligen föreställa tre jättevargar, Canis dirus, som egentligen dog för ungefär 12 000 år sedan.
Tack vare modern genteknik var de nu tillbaka på jorden, i en inhägnad på hemligt ställe. Framfödda av en varghona.
En rad petiga biologer och andra forskare invände snabbt att det väl snarare var vanliga vargar, som fått några mindre genändringar för att se annorlunda ut. Till exempel vit päls, annorlunda öron och kanske en större kropp. Kroppsstorleken återstår att upptäcka i takt med att de tre små jättevargarna växer upp.
Varg förresten? När jättevargens hela arvsmassa kartlades från fossil 2021 framkom att den skildes från vargen på livets släktträd för nästan sex miljoner år sedan. Jättevargen är därför betydligt närmare släkt med till exempel schakalen och den afrikanska vildhunden än med dagens varg. Varför hade företaget Colossal inte valt att utgå från något av dessa djur i stället, undrade kritikerna?
En som inte hängde upp sig på sådana småsaker var den amerikanske politikern Doug Burgum, som enligt Washington Post hade träffat ledningen för Colossal en vecka före presentationen av jättevargarna.
Han är republikan och den minister som numera ansvarar för det stora landets naturresurser och nationalparker.
”Om vi är ledsna över att en art dör ut så har vi nu fått chansen att återskapa den”, sa han sedan entusiastiskt i ett tal en vecka efter presentationen.
Därefter rabblade han upp ett antal arter som åhörarna kanske skulle vilja återskapa. Till exempel dronten. Och brevduvan (carrier pigeon). Fast där menade han förmodligen vandringsduvan (passenger pigeon), som var en mycket vanlig fågel i Nordamerika tidigare. Den utrotades på kort tid i början av 1900-talet på grund av omfattande skogsavverkning och jakt.
”Välj din favoritart och ring Colossal, i stället för att samla ihop pengar för att djur ska sättas upp på listan över hotade arter.”
Den listan tycker han nämligen inte om. Den är för omfattande och måste rensas kraftigt. En art som hamnar där kommer aldrig därifrån – ungefär som Hotel California, sa han i talet. Utan att problematisera mer över orsaken till att det är så.
Några dagar senare presenterade Trumpadministrationen ett ändringsförslag i den lag som ska skydda hotade arter, Endangered Species Act, som signerades av Richard Nixon 1973.
De vill ändra innebörden av ordet ”skada”, så att det inte längre inkluderar förstörelse och skada av arternas livsmiljöer. Det är den utan konkurrens viktigaste orsaken till dagens snabba förlust av djur, växter och andra organismer.
Så det går inte riktigt ihop med lagens innebörd, kan man kanske tycka.
Däremot går det ihop med ambitionen att utan extra krångel kunna öka takten i verksamheter som skogsbruk, gruvnäring och borrande efter ännu mer olja.
Och om vi upptäcker att vi sedan saknar några arter så kan vi återskapa dem. Det har Romulus, Remus och Khaleesi lärt oss.
Frågan är var de ska bo.
Läs mer:
Forskare hävdar att utdöd vargart återskapats – får kritik
Planer på mammutens återkomst väcker känslor
Forskare och miljörörelse: Regeringen omintetgör EU:s lag om att återställa natur
