Josef befinner sig i sitt träningsrum på Ikasus specialskola i Vallentuna. Han har diagnostiserats med autism, adhd och svår intellektuell funktionsnedsättning.
Eftersom han inte kan uttrycka sig med tal tar han fram sin blå pärm med bildstödet PECS som han använder för att berätta att han vill leka med sina studsbollar. Men det har inte alltid varit självklart.
Hans familj har nyss nått en förlikning med Österåkers kommun, i Svea hovrätt, på grund av bristande anpassningar i skolan. Kommunen ska även betala skadestånd till Josef.
För några år sedan gick han på en kommunal förskola i Österåker, som vägrade låta Josef använda kommunikationsverktyget, berättar Josefs pappa Henrik Bengtsson.
– Han fick inte ta med sig sin pärm till förskolan. Och om han gjorde det så instruerade rektorn till och med personalen att inte hjälpa Josef med PECS.
Josef kunde inte teckna med händerna på grund av sin funktionsnedsättning. Därför konstaterade experterna på Josefs autismcentrum att PECS borde användas. Ändå insisterade skolan på att använda teckenspråk.
Familjen vittnar om hur illa Josef har farit när kommunen under de fyra år han gick på förskolan, valde sina egna metoder framför experternas.
– De fick oss att må skit som föräldrar. Det var verkligen som att vi befann oss i helvetet, säger mamma Melinda.
Eftersom han inte fick de förutsättningar han behövde för att kunna kommunicera, lära sig leka, toaletträna och utvecklas, stämde familjen kommunen när Josef var sex år gammal.
Det var första gången rätten till särskilt stöd i förskolan prövades i en svensk domstol. De fick hjälp av processjuristen Stellan Gärde från Rättighetsjuristerna:
– Skälet till att familjen har orkat driva igenom det här är att de vill se till så att inte fler barn behöver gå igenom samma sak som Josef, säger han.
Österåkers kommun menade i tingsrätten att Josef hade fått tillräckligt stöd. Domstolen gick på kommunens linje och konstaterade att det inte kunde bevisas att Josef hade diskriminerats.
Först nu, efter en drygt två år lång rättsprocess – får Josef äntligen upprättelse. Kommunen har gått med på en förlikning i Svea Hovrätt.
De medger att stödet till Josef har brustit och är ”uppriktigt ledsna för att det har blivit som det har blivit”, står det i överenskommelsen som undertecknats av parterna. Kommunen ska också ersätta Josef med 75 000 kronor.
– Det är ett oerhört viktigt besked. Det viktigaste för oss har varit att kommunen erkänner att de har gjort fel i de avseenden som utgör grunden för diskriminering, säger Stellan Gärde.
Josefs föräldrar menar att skolan tog ifrån honom det enda sättet han kunde kommunicera med omvärlden på – under de fyra år han gick på förskolan.
– När Josef inte blev sedd, hörd eller bemött utifrån sina behov, och dessutom lämnades understimulerad, började han utveckla ett självskadebeteende. Han kunde banka huvudet i väggen i ren frustration, säger Josefs pappa Henrik Bengtsson.
Han slutade helt att utvecklas. När han var sex år hade han en kommunikativ förmåga som en åtta månaders bebis enligt Autismcentrum.
Josefs nuvarande pedagog Kim Lodén Patzelt är övertygad om att Josefs utveckling har hämmats av det bristande stödet.
– Det är hjärtskärande! Det var svårt i början. Han hade svårt att hålla fokus och ville inte riktigt vara med. Han kunde stå själv i ett hörn och leka med sin boll.
Bollar är fortfarande det bästa Josef vet. Han visar hur han kan studsa samma boll mot baksidan av sin hand gång på gång utan att tappa den.
– Det är hans paradgren, säger Kim Lodén Patzelt och ler stolt.
– I dag tar han till sig det vi lär honom, och han kan själv initiera lekar eller be om sånt han tycker om.
Så fort han får syn på mamma Melinda rusar han fram och omfamnar henne.
– Man märker nu, med det stöd han får, hur han blomstrar och det gör så att även vi som familj får blomstra. Vi mår så mycket bättre psykiskt när vi inte längre behöver ha skuldkänslor när vi lämnar Josef i skolan, säger hon.
Ann Bisenius har varit skolchef i Österåkers kommun under Josefs tid i förskolan. Hon skriver i ett mejl till DN att kommunen ”i detta fall uppenbarligen inte varit tillräckligt lyhörda och nått fram i kommunikationen med vårdnadshavarna.”
Hon beskriver det som olyckligt och att hon beklagar det. Vidare konstaterar hon att: ”den situation med misstro som uppstått runt det aktuella barnet” har eskalerat och ”hade kunnat hanteras på ett annat bättre sätt.”
Josef heter egentligen något annat.
Läs mer:
Österåkers kommun: ”Kommunen själv avgör vilka insatser som är lämpliga”
Autistiske Josef, 7 år, huvudperson i Sveriges första rättegång om särskilt stöd i förskolan
Domen: Kommunen diskriminerade inte autistiske Josef
















