På tisdag måste värmlänningen Joyce Thomas, 78, lämna Sverige efter att ha bott här i 22 år. Hennes ansökan att få stanna kvar efter att Storbritannien gick ur EU har avslagits av Migrationsverket.
– Vi har en jurist som kämpar med att få till ett verkställighetshinder. Det är vårt sista hopp, berättar vännen Felix Andler, en av dem som engagerat sig i Joyce Thomas fall.
Inför att Storbritannien skulle lämna EU 2021 letade Joyce Thomas och hennes man, som inte längre lever, information på nätet om vad som skulle gälla för dem framöver.
– De uppfattade det som att de inte behövde göra något, säger Felix Andler.
Det var vid hemkomsten efter en resa 2022 som Joyce Thomas på flygplatsen fick veta att hon skulle ha skickat in en ansökan. Då gjorde hon det, men den avslogs.
Joyce Thomas är pensionerad sjuksköterska och har barn och barnbarn i Sverige. Här finns också mannens grav.
– Vi som är nära henne tycker det här är fruktansvärt. Det är hennes liv som står på spel. Hon ser ingen framtid i ett annat land, säger Felix Andler.
Håkan Svenneling, utrikespolitisk talesperson för Vänsterpartiet och invald för Värmlands län, har lyft brexitbritternas situation i skriftliga frågor till migrationsminister Johan Forssell (M) och utrikesminister Maria Malmer Stenergard (M).
– Det är så tydligt att de här personerna har en stark anknytning till Sverige. De är drabbade av beslut fattade av svenska myndigheter som en konsekvens av det brittiska beslutet om brexit, säger han.
Svenneling anser att de här följderna inte stämmer överens med hur de politiska diskussionerna var i samband med brexit.
– Det stämmer inte heller överens med de relationer som vi vill ha med Storbritannien, säger Håkan Svenneling.
Även MP, C och S vill agera för britterna.
– De fall som jag har hört talas om är sådana som tidigare hade kunnat få uppehållstillstånd grundat på särskilt ömmande omständigheter, men den möjligheten tog regeringen bort 2023, säger Annika Hirvonen (MP).
Hon utlovar att vid ett maktskifte kommer en ny regering ta itu med dessa ”orimliga utvisningar”.
Ett liknande besked kommer från Centerpartiets Niels Paarup-Petersen. Han kan tänka sig en tidsbegränsad lagstiftning, som Danmark införde för brexitbritterna.
– Vi vill öppna upp ansökningsprocessen igen och samarbeta mer med britterna. Vi måste se till att de får informationen, så att de kan söka på nytt.
Socialdemokraternas Ida Karkiainen skriver till DN att detta är en fråga som S vill lösa. Hon lyfter fram att Sverige skiljer sig markant från andra EU-länder när det gäller britterna.
I andra EU-länder har brittiska medborgare som lämnade in sina ansökningar för sent haft betydligt lättare att få stanna. Detta, att Sverige är mer rigitt, bekymrar brittiska regeringen.
I slutet av augusti hade därför Storbritanniens ambassadör i Stockholm ett möte med en statssekreterare hos migrationsminister Johan Forssell.
Johan Forssell tror att Sverige avslår fler ansökningar än andra EU-länder kan bero på att många britter har beviljats svenskt medborgarskap, vilket inte syns i statistiken.
Han skriver till DN att regeringen ser över hur den kan underlätta för brittiska medborgare i Sverige. ”Exakt vilka åtgärder som det handlar om får vi återkomma till.”
Enligt uppgifter till DN har departementet inlett en kartläggning för att få en bild av britternas problem. Inom departementet är man medveten om att flera tusen brittiska medborgare har tillfälliga tillstånd att stanna i Sverige. Bland dessa finns en oro för kommande processer med Migrationsverket.
Men konkreta åtgärder lär få vänta tills en ny regering finns på plats. DN:s källa bedömer att en expeditionsministär knappast kan lägga fram förslag på till exempel tillfällig lagstiftning.
För Joyce Thomas är det för sent. Och för hennes vän Felix Andler har förtroende för svenska staten fått sig en törn.
– Vi litar alla på att myndigheterna ska vidta proportionerliga åtgärder i förhållande till hur en person har agerat. I det här finns ingen proportionalitet över huvud taget.
Fakta.Brexit
Efter 43 års EU-medlemskap röstade Storbritannien i en folkomröstning den 23 juni 2016 ja till att lämna EU.
Den 19 juni 2017 inledde EU och Storbritannien förhandlingar om Storbritanniens utträde ur EU (brexit).
En överenskommelse nåddes den 17 oktober 2019.
Vid midnatt den 31 januari 2020 lämnade Storbritannien EU. Brexitavtalet trädde i kraft den 1 februari 2020.
Läs mer.
Sverige strängast i EU mot brexitbritter – regeringen öppnar för att fler kan få stanna