En morgon lyser ett ö mitt bland alla rubriker om den blivande presidenten Donald Trump på New York Times hemsida. Ett umlaut, som vi säger på engelska, med ett tyskt låneord.
Det är ett reportage om Jeppsons Malört, ett brännvin som importerades från Sverige till USA av svenskamerikanen Carl Jeppson. Sedan länge en stapelvara på barerna i Chicago. Nu en trendig dryck i stora delar av USA.
New York Times skribent nämner maskros och bildäck som referenser för smaken. En bartender berättar att spritsorten bevarades under förbudstiden i USA, eftersom ingen trodde att folk skulle dricka de beska dropparna frivilligt.
Jag skickar länken till Matredaktören. Vi är samma generation och tänker båda omgående på Bibeln och en härdsmälta i en kärnkraftsreaktor i april 1986.
Nyheten om haveriet i Tjernobyl nådde oss lite i sänder. Sovjetunionen var en diktatur och informationen om olyckan dröjde i dagar. Jag tror inte att vi blev särskilt rädda i början. Det var bara några månader efter Palmemordet. Kanske var vi lite avtrubbade.
Det som vi minns, både Matredaktören och jag, är hur skärrade vi blev, när vi tog del av raderna från Uppenbarelseboken i Bibeln. Det var ett stycke om apokalypsen, när den tredje ängeln blåste i sin basun. Då föll en stor stjärna, brinnande som en fackla, ner från himlen, och den föll över en tredjedel av floderna och vattenkällorna. Stjärnans namn var Malört. Många människor dog av det förgiftade vattnet.
Hur fick vi höra ryktet om att namnet Tjernobyl är detsamma som malört? Det fanns inga sociala medier, inget Tiktok, inget Instagram. Vi kunde inte faktakolla uppgiften med en googling, så jag gör det nästan fyrtio år senare och får veta att gråbo är en mer korrekt översättning. Kanske var vi inte så nära jordens undergång.
I reportaget i New York Times kan jag läsa att man firar malörtigras på en pub i New Orleans. Ägaren tar polariodbilder av bargästerna när de smakar de beska dropparna för första gången. Deras omdömen om brännvinet noteras. ”Som träskgräs i juli”, lyder en recension, med en referens till sankmarken i Louisiana.
Jag fortsätter till rubrikerna utan umlaut. De handlar väl om apokalyps på ett annat sätt.
Läs fler kåserier, till exempel Kalena om hur svårt det kan vara att döpa en katt.
