När Eurovision song contest går av stapeln nästa vår i Burgas, Bulgarien, finns ett nytt land bland de tävlande: Kanada. Det beror på att kanadensiska public service-kanalen CBC blivit fullvärdig medlem i Europeiska radio- och tv-unionen, som organiserar det musikaliska spektaklet.
Det kan verka som en udda bagatell, men det är en del av en tydlig trend: Kanada knyter allt starkare band till Europa.
I somras valde Kanada det tyska bolaget TKMS för att leverera en ny ubåtsflotta – den största försvarsaffären i landets historia. Samtidigt uppger källor till CBC att regeringen i Ottawa överväger att köpa svenska Jas Gripen i stället för amerikanska F-35-plan, som tidigare planerats.
Mönstret går igen överallt:
Kanadas regering slöt tidigare i år ett avtal med EU om att, som första land utanför unionen, delta i Safe, EU:s fond med 150 miljarder euro för försvarssatsningar.
En separat uppgörelse med Europeiska investeringsbanken ska locka investeringar till Kanada för att utvinna kritiska råvaror – och exportera dem till Europa.
Under året har kanadensiska ministrar allt oftare bjudits in till EU:s ministermöten, om kriget i Ukraina och den nya världsordningen, senast häromveckan i Irland.
Kanadas oblyga flirt med Europa beror på att relationen till USA är historiskt dålig. Förra veckan kollapsade förhandlingarna om ett handelsavtal, sedan den amerikanske presidenten Donald Trump bland annat krävde veto över Kanadas avtal med andra länder. Nu hotar USA med skyhöga tullar, medan Carney svarar med samma mynt ”dollar för dollar”.
– Eftersom ett rättvist avtal inte låg på bordet gjorde vi rätt när vi lämnade ett dåligt avtal, sade Carney efteråt i ett tal till nationen.
– Det här är inte första gången som USA försökt använda tullar för att knäcka oss.
Sedan liberalen tillträdde som premiärminister för ett och ett halvt år sedan har Kanada försökt minska beroendet av USA, framför allt inom handel och försvar. Ledordet är ”diversifiering”.
Framför allt vill Kanada närma sig EU.
EU och Kanada slöt 2016 ett långtgående frihandelsavtal, Ceta. Sedan dess har handeln med varor och tjänster ökat enormt, med över 80 procent. Men fortfarande utgör Kanadas handel med EU bara en bråkdel jämfört med handeln med USA.
Carney vill nu få på plats ett partnerskap med EU som går mycket längre än frihandel och enstaka samarbeten. Regeringen i Ottawa sammanfattar det som ”allt utom själva EU-medlemskapet”.
Hur Bryssel ska svara på Kanadas utsträckta hand är just nu ett av EU:s stora huvudbryn. En första diskussionsrunda hölls i förra veckan mellan EU-ländernas 27 ambassadörer.
EU-diplomater berättar för DN att EU egentligen vill samma sak som Kanada, men varnar för att det kommer att bli svårt att hitta rätt form. Från Bryssel oroar man sig för att Kanada underskattar vilka krav EU kommer att ställa, precis som Storbritannien gjorde efter brexit.
Om ett land utanför EU ska få fullt tillträde till EU:s inre marknad krävs att landet följer EU- lagarna; för att delta i EU-projekt krävs att man själv pytsar in pengar, och så vidare.
Men medan tjänstemännen grubblar över juridiken satsar toppolitikerna stenhårt på symbolik: På onsdag håller EU-toppen Ursula von der Leyen sitt årliga linjetal om EU:s prioriteringar. Och i publiken sitter Mark Carney – den första ledaren för ett land utanför EU någonsin att bjudas in.
Läs mer:
Kraftmätningen mellan Carney och Trump kan bli vägledande
Så närmar sig Europa och Kanada när relationen till USA vacklar