Kamala Harris klev in i kampen om presidentposten i slutet av juli med synnerligen svåra förutsättningar, mindre än fyra månader före valdagen. Det är svårt för ett parti att behålla greppet om Vita huset när de flesta av väljarna är djupt missnöjda med den sittande presidenten och utvecklingen i landet.
Men vicepresidenten har trots allt varit en del av Bidenadministrationen och kan inte svära sig fri från misslyckanden före och efter valrörelsen. Hon utsågs till kandidat utan konkurrens. Hon förlorade sitt momentum. Nu väntar nya bittra strider i Demokraterna om vad som gick snett.
● Var det Biden? Den sittande presidenten är förstås en tacksam syndabock. Biden tappade avgörande stöd från väljarna sensommaren 2021, när inflationen och smittspridningen av covid-19 tog ny fart, samtidigt som kaos präglade uttåget ur Afghanistan. Hans popularitetssiffror hämtade sig aldrig. Hans egen tondövhet, när han beskrev ekonomin som god eller när han talade om reträtten från Afghanistan som en succé, bidrog.
Han valde att kandidera till omval, trots att det var uppenbart att många väljare tyckte att han var för gammal. Partitopparna i Demokraterna lät honom hållas. Kamala Harris får rannsaka vad hon kunde ha gjort för att förmå honom att kliva åt sidan i tid. Eller om hon borde ha distanserat sig mer från honom i sin kampanj.
● Var det vänstersvängen? Trumps maktövertagande efter valet 2016 skapade en motreaktion i Demokraterna, med vänsterliberala idéer om allt i från migrationen till en storskalig klimatomställning. Aktivismen frodades i rörelsen som metoo och Black lives matter. Kamala Harris var en del av den här vänstersvängen, när hon ställde upp som kandidat inför Demokraternas primärval 2019. Sedan vände opinionsvindarna och konservativa krafter gick till frontalangrepp mot den politiskt korrekta wokeismen. Harris har fått backa på punkt efter punkt.
● Var det högergiren? Som presidentkandidat i valet 2024 försökte Kamala Harris inta en rad mittenpositioner. Hon flirtade till och med lite med vapenlobbyn genom att berätta att hon äger en Glock-pistol. Kanske sköt hon sig i foten.
● Var det Walz? Guvernören från Minnesota värvades som vicepresidentkandidat för att stoppa väljarflykten på landsbygden. Han lyckades inte med den uppgiften. Kritikerna tycker att Harris skulle ha utsett den vältalige guvernören Josh Shapiro från Pennsylvania istället – även om han har egna ambitioner om presidentposten.
● Var det planen? Kamala Harris lovade att slåss för vanligt folk. Men hon lyckades inte återupprätta förtroendet för Demokraternas ekonomiska politik. Det är fortfarande svårt att veta vad som var huvudbudskapet i kampanjen. Demokraterna behöver kanske göra klart vad de vill, innan de ber om väljarnas förtroende igen.
● Var det fascismen? I slutet av kampanjen åkte Harris runt med den tidigare topprepublikanen Liz Cheney för att varna för hoten mot demokratin. Nu kommer hennes partikamrater gräla om den strategin. Låg resonemangen för långt från väljarnas vardag? Fick Trump onödig uppmärksamhet? Framställdes han som stark gentemot svaga demokrater?
● Var det krigen? Ukraina och Gaza blev bördor för Harris på olika sätt. På valmöten på slutet framstod det som om hon försökte tiga ihjäl problemen.
● Var det ordsalladerna? Demokraternas mäktiga partiapparat har betydande kontrollbehov och Kamala Harris väntade länge med att svara på journalisternas frågor. Hon var känd sedan tidigare för sina pladdriga svar. Till slut blev det en offensiv i vänligt och ovänligt inställda medier. Den gav inget lyft i opinionen.
● Var det soporna? Kamala Harris hann inte mer än avsluta sitt stora tal vid Ellipsen i Washington förrän Biden gjorde ett nytt klavertramp, och fick det att låta som om han tycker att Trumps anhängare är skräp. Anklagelserna om elitism är fortfarande en stor plåga för partiet, mer än åtta år efter att Clinton stämplade om att en del Trumpanhängare som bedrövliga.
● Var det männen? Kanske är USA helt enkelt inte redo för en kvinna som president.
Fakta.Förloraren
Kamala Harris, nyss fyllda 60.
Uppvuxen i Kalifornen. Dotter till migranter från Jamaica och Indien. Tillbringade några år i Kanada som ung.
Har gjort karriär som åklagare och justitieminister i Kalifornien. Senator för Kalifornien från 2017. Vicepresident i Bidenadministrationen från 2021.
Gift med Douglas Emhoff. Två bonusbarn. Står även sin syster och systerdotter mycket nära.
