För första gången på 60 år aktiverar en president nationalgardet utan en förfrågan eller samtycke från delstatens högsta befälhavare, guvernören. 2 000 soldater sätts in mot demonstranterna i Los Angeles. Dessutom hotar Vita huset med att kalla in armén – trots att det i princip är olagligt.
Kaliforniens guvernör Gavin Newsom och Los Angeles borgmästare Karen Bass är djupt kritiska till ordern från Vita huset. Deras invändningar lär inte blidka Trump – tvärtom.
Det är nästan på dagen fem år sedan som han stod med en uppochnedvänd bibel i huvudstaden Washington och hotade sätta in militär för att kväsa protesterna mot rasism och polisbrutalitet efter George Floyds död.
Presidenten och hans allierade vill inget hellre än att ha en konflikt med de ledande demokraterna i amerikanska storstäder. Kärnan i budskapet från högern är att de politiska motståndarna har tappat kontrollen över metropoler som New York och Los Angeles (Trump och hans allierade skulle aldrig gå med på att de själva med samma logik bär ansvaret för sociala problem på landsbygden i säg West Virginia).
Om storstäderna är det ena motivet, så är migrationspolitiken det andra. Trump har inte infriat sina vallöften om massdeportationer. I stället satsar han på direktsänt drama. Han vet att han har ett relativt starkt stöd för att strama åt invandringen. Många amerikaner tycker att situationen vid den södra gränsen blev ohållbar under Bidens tid vid makten. Åtstramningarna från den dåvarande administrationen kom för sent.
Men presidenten tar också risker, när han skruvar upp tonläget om migrationen.
Deportationerna har väckt förfäran långt utanför storstäderna i USA. Plötsligt omsätts retoriken i livsöden.
Jag har rest genom USA:s inland under de senaste veckorna och mött några av reaktionerna. Progressiva amerikaner ser hur rättsstaten urholkas, när människor inte får fall prövade i domstol. Konservativa, kristna amerikaner oroar sig för omänskligheten i Trumps politik. Det är svårt att förstå hur USA ska klara sig utan sina hårt arbetande migranter.
New York Times berättar om småstaden Kennett i Missouri, där de flesta röstar på Trump, och där gripandet av servitrisen och trebarnsmamman Carol Hui skapat bestörtning. Hui kom till USA från Hongkong på turistvisum för 20 år sedan och hotas nu av deportation. Hennes vänner och grannar protesterar mot utvisningen. Häromkvällen släpptes Hui, efter över en månad i förvar. Då gick invånare i Kennett ut – för att fira.
Läs mer:
2000 från nationalgardet till protest i Los Angeles
Expert: Trump vill göra stor sak av invandringsfrågan
George Floyds moster: ”Vi är vana vid bakslag, vi kommer igen”