”Du kommer att bli fantastisk”, bedyrade USA:s dåvarande president Donald Trump från podiet i rosenträdgården i Vita huset i september 2020, när han nominerade Amy Coney Barrett till ny ledamot i Högsta domstolen. Det var hans tredje förordnande på fyra år. Den amerikanska högern jublade över att presidenten hade säkrat en så kallad supermajoritet, med sex konservativa domare mot tre liberaler.
Närmare fem år har gått, Donald Trump har förlorat ett presidentval, och vunnit ett annat, och är tillbaka i Vita huset, mäktigare än någonsin, och just nu mycket belåten med sina utnämningar.
”Vårt land borde vara väldigt stolt över Högsta domstolen i dag”, sade han på fredagens hastigt sammankallade presskonferens.
Då hade den konservativa majoriteten än en gång gått Trumplägret till mötes.
För ett år sedan punkterade Högsta domstolen rättsprocesserna mot Trump genom att slå fast att han omfattas av åtalsimmunitet för handlingar som han utfört som president. Nu väljer den konservativa majoriteten att begränsa möjligheterna att blockera presidentens beslut nationellt. Det är ingen liten sak i ett land som bygger på idén om att makten ska delas mellan kongressen, presidenten och domstolarna.
Precis som i beslutet om immunitet för ett år sedan finns nyanser och överväganden bortom det hyperpolitiska. Alla presidenter behöver ett grundläggande rättsligt skydd för konsekvenser av de beslut som fattats i tjänsten. Ingen president kan fungera om enskilda domare inskränker varje beslut från Vita huset. Enskilda individer som uppfattar att deras rättigheter kränks av ett dekret från Vita huset har fortfarande möjligheter att gå samman och väcka grupptalan. Det kan också bli så att enskilda delstater blockerar ett beslut från presidenten.
I sak gäller striden det medfödda medborgarskapet. Trump och hans allierade vill skrota principen som ger alla som föds på amerikansk mark rätten att bli amerikaner. Kritikerna hävdar att Trumps presidentorder strider mot 14:e tillägget i konstitutionen. Och 22 demokratiskt styrda delstater har opponerat sig mot beslutet.
Det finns ”en hel lista”, bedyrar presidenten, som fått USA:s ledande jurister att framstå som följsamma protokollförare.
Frågan är om Högsta domstolens besked kommer att leda till ännu en lapptäckes-lagstiftning, där den som föds i säg liberala Vermont blir amerikansk medborgare per automatik, medan den som föds i konservativa Wyoming mister födslorätten. Då slits USA isär ytterligare.
Högsta domstolen tar inte ställning i sak – den här gången. Domen inskränker endast enskilda domares möjligheter att stoppa Trumps framfart.
Trump och hans allierade menar att de nu kan gå vidare och verkställa en lång rad omstridda presidentordrar. Dit hör till exempel besluten om att strypa medel till städer som skyddar migranter och stoppa finansieringen av könsbekräftande vård för unga.
Det finns ”en hel lista”, bedyrar presidenten, som fått USA:s ledande jurister att framstå som följsamma protokollförare.
Amy Coney Barrett är en av de domare som tidvis avviker från den konservativa majoriteten. Då väcker hon också den amerikanska högerns vrede.
Men i det här fallet är hon precis så ”fantastisk” som Trump förutspådde och huvudförfattare till domstolens utlåtande.
De liberala domarna varnar i sina reservationer för att rättsstaten och medborgarnas rättigheter urholkas. Om inte annat försvagas institutionen Högsta domstolen av splittring och polarisering.
Jag vågar inte tänka på hur många gånger jag har använt ord som tumult och kaos om Donald Trump. Vi känner honom som politikern utan impulskontroll. Men det är bara i stunden. I längden är det svårt att föreställa sig ett mer strategiskt maktövertagande.
Läs mer:
HD begränsar domares makt att stoppa Trump
