På lördag ska Donald Trump fira sin 79-årsdag med en stor militärparad i Washington. Han råkar fylla år på den amerikanska arméns 250-årsdag och tar tillfället i akt att kalla in närmare 6 700 soldater, 28 stridsvagnar och uppemot 50 helikoptrar till huvudstaden.
Kanske kan man säga att han har tjuvstartat maktuppvisningen, genom att skicka 700 marinkårssoldater till Los Angeles och kommendera ut flera tusen personer ur Kaliforniens nationalgarde för att kväsa ett uppror mot Vita husets migrationspolitik.
”If they spit, we will hit”, lyder ett av det senaste dygnets budskap från presidenten på plattformen Truth social. Han beskriver demonstranterna som en spottande pöbel som ska tryckas tillbaka till varje pris.
Han har längtat efter att ta kommando över storstäderna i USA ända sedan oroligheterna efter George Floyds död sommaren 2020. Protesterna mot rasism och polisbrutalitet bidrog till att han förlorade presidentvalet den hösten.
Den stora skillnaden mellan då och nu är en vägledande dom från Högsta domstolen. Den 1 juli i fjol meddelade rätten att presidenten har immunitet för alla beslut och handlingar som han gör inom ramen för ämbetet. De sex konservativa domarna stod bakom beslutet, medan domstolens tre liberaler var kritiska.
En av de snabba konsekvenserna av domen var att Trump och hans advokater kunde krångla sig ur åtalet om försöken att undergräva valresultatet 2020.
Men juridiska experter befarade att Högsta domstolens besked skulle få långtgående konsekvenser. De varnade för att domen kan bana väg för ett auktoritärt styre och att rättsstatens principer kan sättas ur spel.
De talar gärna om lag och ordning, men väljer laglöshet, om det gynnar deras syften.
Sedan återkomsten till Vita huset har Trump och hans allierade gjort klart att de har ett stort handlingsutrymme. De talar gärna om lag och ordning, men väljer laglöshet, om det gynnar deras syften. Det märks i migrationspolitiken, där papperslösa migranters konstitutionella rättigheter satts ur spel. Och det märks i beslutet att kalla in militär i Los Angeles.
Men detta är veckan när kampen om USA trappas upp. Manifestationerna mot migrationspolitiken sprider sig till andra städer.
Lördagen den 14 juni blir en dag av landsomfattande protester mot presidenten. Nyhetssajten Axios rapporterar att motdemonstrationer kommer att hållas i över 1 500 städer runtom i USA. Slagordet lyder ”No kings!”, inga kungar.
Det anspelar på den amerikanska revolutionen, när tretton kolonier på Nordamerikas ostkust lyckades bryta sig loss från det brittiska imperiet. Varje skolbarn i USA får lära sig om händelserna som ledde fram till frihetskriget. Massakern i Boston 1770, när brittiska trupper öppnade eld och dödade fem demonstranter, är en av dem.
Kungen återkommer som symbol på protestplakaten den här våren.
Om Trump känner sig träffad? Det är svårt att veta.
Veckans mest overkliga ögonblick infaller på onsdag kväll, när presidenten och första damen Melania Trump tar sällskap av vicepresidentparet JD och Usha Vance för att gå på premiär på Kennedy Center i Washington. De ska se en uppsättning av musikalen Les Miserables, som bygger på författaren Victor Hugos roman om samhällets olycksbarn. Det är en berättelse där nåd går före rätt och barmhärtighet segrar över hämndgirigheten. Studenterna dör på barrikaderna, men folket gnolar vidare på sången om människan som aldrig blir slav igen.
Det sägs att Donald Trump gillar showen.
