Låt mig börja med döden, för under valåret 2024 har två män trotsat den på olika sätt.
Joe Biden försökte komma undan åldrandets obeveklighet, när han kandiderade till omval som president vid 81 år fyllda. Donald Trump vred på huvudet i exakt rätt sekund när skotten ven vid ett valmöte i juli i Butler, Pennsylvania.
Biden blev tvungen att kliva åt sidan. Trump kunde fortsätta, stärkt av väljarnas sympatier.
Ingen kommer undan tidens gång. En skicklig politiker kan däremot fånga ögonblicket. Och få är lika skickliga på att exploatera tidsandan som Donald Trump.
Kamala Harris har bara haft drygt 100 dagar på sig att övertyga väljarna. Först stärktes hon av nyhetens behag, sedan hämmades hon av arvet av sin nuvarande chef och företrädare. Det är svårt för ett parti att behålla greppet om Vita huset när inte ens var tredje amerikan tycker att landet är på väg åt rätt håll.
Joe Biden vann förvisso presidentvalet för fyra år sedan, men han besegrade aldrig Trumpismen. Han lyckades inte ena det amerikanska folket. Nu är makten inom räckhåll igen för Trump. Kamala Harris kampanjmakare hoppas att kvinnorna ska rösta för att rädda sina rättigheter – om de så måste göra det i hemlighet.
Man kan säga att det är ett extremt val. Vi som rapporterar från USA ägnar mycket tid åt ytterligheterna och splittringen. Men många av de amerikaner som jag har träffat under de senaste fyra åren längtar egentligen efter en mer normal tillvaro. De har bara olika idéer om vad som är det normala.
För somliga betyder det en återgång till det gamla, med traditionella kärnfamiljer och könsroller. Andra vill slippa bränderna och översvämningarna i extremvädrets och klimatförändringarnas spår. Några har tagit klivet in i politiken för att förhindra att fler föräldrar mister sina barn i skolskjutningar. Några försöker rita om kartan, för att få ha sina gevär och bensinbilar i glesbygden i fred. Ingen vill uppleva mer inflation och många tycker att politikerna måste få ordning på gränspolitiken. Många oroar sig för demokratin.
Men USA är ett land i rörelse. Om bara ett par decennier kommer den vita majoriteten att vara i minoritet. Nya generationer av kvinnor pockar på inflytande. Sådana förändringar väcker reaktioner. Både från dem som tvingas lämna från sig makt och från dem som på allvar riskerar att halka efter.
Därför framstår utvecklingen som så motsägelsefull just nu. Det går ju inte riktigt att få ihop att kyrkans grepp om USA försvagas, samtidigt som många konservativa delstater backar tillbaka 50 år i lagstiftningen om aborträtten. Ändå är det så.
Nyckfulle Trump blir en garant för stabiliteten
Vi har lärt känna Donald Trump som en nyckfull och narcissistisk politiker, som ljuger vilt om sina motgångar och som hotar motståndarna med hämnd. Men för många väljare är han en garant för stabilitet i USA, en man som sätter gränser.
Kamala Harris kampanj har präglats av humor och pragmatism och en betydande otydlighet om riktningen. Men hon representerar en rörelse som omfamnar förändring. För en del väcker det rädsla. För andra är tanken på att vrida klockan tillbaka ännu mer skrämmande.
Jag tror att det är viktigt att ha i åtanke, innan vi reducerar valresultatet till en rubrik med ett namn på fem eller sex bokstäver. Amerikansk politik är känd för sin personfixering, men det pågår också en kamp mellan konservativa och liberala krafter. Som New York Times opinionsexpert Nate Cohn påpekar, har Demokraterna förlorat sitt momentum sedan valet 2020. Vänstervindarna har mojnat, aktivisterna har tystnat.
Fakta.Kandidaterna och populariteten
Donald Trump. 52,1 procent av amerikanerna ogillar Donald Trump. 43,6 procent gillar Donald Trump. Gapet är 8,6 procentenheter. Bottenrekordet under mandatperioden är januari 2023. Då var det bara 38,1 procent som gillade Trump.
Kamala Harris. 48 procent av amerikanerna ogillar Kamala Harris. 46,3 procent gillar henne. Gapet är 1,7 procentenheter. Bottennappet är från januari i år. Då var det bara 35,0 procent som gillade Harris.
Källa: Fivethirtyeight, sammanvägning av mätningar, 2 november 2024
För om allt handlade om personen vore valet tydligt. Kamala Harris är fortfarande inte en populär politiker. Men hon har stärkt sin ställning väsentligt bland väljarna under valkampanjen och hon är mer omtyckt än Donald Trump. Även han har förbättrat sina siffror, men inte lika mycket. En majoritet av amerikanerna ogillar honom, även om han gynnades i primärvalen av Trumpkulten bland kärnväljarna.
Ingen korrespondent vågar bortse från kraften i Trumpismen. Då anklagas vi för att ägna oss åt önsketänkande och underskatta de akuta farorna för demokratin i USA.
Så om du frågar mig hur det kommer att gå, svarar jag att det är jämnt i opinionsmätningarna. Trump såg ut att ligga bäst till i oktober, Harris har klarat sig bättre i vissa undersökningar precis på slutet. En dag kommer en svart kvinna att bli president i USA – kanske, kanske inte, den här dagen.
Läs mer:
Här är 17 reportage om USA som du inte bör missa
