Efter valförlusten i november har Demokraterna funderat mycket på hur de ska ta sig an motståndaren i Vita huset på ett smartare sätt. Nu har de hamnat på kollisionskurs med varandra i stället.
– Det finns en djup känsla av skymf och svek, sade kongressledamoten Alexandria Ocasio-Cortez, i ett möte med reportrarna på Kapitolium på fredagen.
– Fucking disaster, svor senatorn John Fetterman i ett annat korridorsnack.
Båda yttrade sig inför fredagens budgetomröstningar. Men Ocasio-Cortez och Demokraterna i representanthuset krävde att partikamraterna i senaten skulle blockera Republikanernas budgetförslag, trots att finansieringen av den federala verksamheten stod på spel. Fetterman från vågmästarstaten Pennsylvania hävdade tvärtom att en nedstängning av statsapparaten skulle bli en ”jävla katastrof”.
Kanske hade partitopparna målat in sig i ett hörn med två omöjliga alternativ – släppa fram budgeten eller stänga ned staten.
Senatens minoritetsledare Chuck Schumer gjorde bedömningen att nedstängning var det sämsta alternativet. Många av hans kolleger protesterade mot den slutsatsen.
När representanthusets toppdemokrat Hakeem Jeffries höll presskonferens på fredagseftermiddagen för att uppmana partikamraterna i senaten att trotsa Schumer och fälla budgetpaketet – då var sprickan i ledarskapet total.
I slutändan kunde Schumer avvärja nedstängningen med stöd av nio partikamrater, inklusive Fetterman. Republikanerna fick igenom sin budget. Demokraterna går djupt sargade ur striden.
Budgetbråket river upp såren i partiet från förra sommaren, när ett långsamt uppror satte stopp för den sittande presidenten Joe Bidens dödsdömda försök att kandidera för omval. Bakom den akuta krisen fanns mer grundläggande konflikter om partiets vägval. De består.
Företrädare för mittenfalangen vill göra upp med allt som man uppfattar som överdrivet politiskt korrekt woke-politik. Visserligen var det Republikanerna som eldade på kulturkriget under valrörelsen i höstas, med åtskilliga attacker på transpersoner. Men Demokraternas hastigt inkallade presidentkandidat Kamala Harris fick betala ett pris för fem–sex år gamla ställningstaganden om interners rätt till könsbekräftande vård.
Harris hade också stora problem med att distansera sig från Biden och hans tondövhet inför problemen med inflationen och migrationen. Hon ärvde en mediestrategi som ofta gick ut på att hålla väljare och journalister på avstånd. ”Vi var inte tillräckligt närvarande”, konstaterade vicepresidentkandidaten Tim Walz frankt i en intervju häromdagen.
Många anklagelser kan vara sanna på en gång. Men alla lösningar fungerar inte samtidigt.
Om man tror att Demokraterna skrämmer bort väljare med radikala förslag, ja, då lyssnar man på strateger som James Carville, som tycker att oppositionen ska ”spela död” just nu. Tanken är att låta Trump och hans allierade koka i sin egen olja med ett impopulärt handelskrig.
Om man snarare vill visa att man ser väljarnas vrede, så ger man progressiva politiker som Alexandria Ocasio-Cortez fritt spelrum. Senatorn Bernie Sanders drar redan stor publik på kampanjmöten mot Trumps tech-oligarker.
Kongressen har uppehåll under kommande vecka, och ledamöterna ska hem och möta sina väljare. Nu blir de tvungna att prata om sprickan i partiet i stället för Donald Trump och Elon Musk. Som Fetterman sade, en fucking disaster.
