Detta är en kommenterande text. Skribenten svarar för analys och ställningstaganden i texten.
Norges tidigare statsminister och utrikesminister Thorbjørn Jagland utreds för grov korruption, efter nya avslöjanden om hans kontakter med den dömde sexbrottslingen Jeffrey Epstein. Den forna toppolitikern från Arbeiderpartiet misstänks för att ha tagit emot gåvor, resor och lån under sina år som ordförande för den norska Nobelkommittén och generalsekreterare för Europarådet.
Även toppdiplomaterna Terje Rød-Larsen och hans hustru Mona Juul är indragna i skandalen, sedan det framkommit att paret har besökt Epsteins ö i Karibien och att deras barn skulle få flera miljoner dollar i ett testamente.
Det är misstankar som får kronprinsessan Mette-Marits kontakter med sexbrottslingen som naiva.
Men Epsteinskandalen skakar både politiken och monarkin. Det pågår ett mentalt jordskred i Norge efter publiceringen av de nya filerna förra helgen. Både kung Harald V och statsminister Jonas Gahr Støre kan känna sig skärrade.
Glöm brunosten, våfflorna, längdturerna och folkdräkterna. Glöm det folkligaste av kungahus. Symbolerna går inte ihop med alla avslöjanden om maktelitens jetsetliv.
För kungafamiljen är tidpunkten för avslöjandena sämsta tänkbara. Det har nog undgått få personer att kronprinsessans son Marius Borg Høiby tillbringar sina dagar i Oslo tingsrätt, åtalad för bland annat våldtäkt och våld i nära relation. Den så kallade bonusprinsen är ett unikt fall, en utböling i kungahuset som haft svårt att hitta rätt i kändisskapets gråzon. Men hans historia bidrar till berättelsen om den nya norska dekadensen.
Det är som om hela Norge har hamnat i en urspårad efterfest i gillestugan på Skaugum
Just nu är det en skandalrubrik efter en annan. Men tecknen på att något har hänt med Norge har funnits där en längre tid. Larmen har kommit från många håll, från nationalekonomer som menar att oljerikedomarna har lett till ekonomisk stagnation, från kriminalreportrar som kartlagt kokainflödet i Oslo och från klimataktivister som lyft fram hyckleriet runt fossilindustrin.
Det är som om hela Norge har hamnat i en urspårad efterfest i gillestugan på Skaugum, kronprinsparets residens.
Samtidigt kan USA:s president Donald Trump skåla i aspartamsötad cola. De nya Epsteindokumenten framställer inte bara Magarörelsens hatobjekt – den europeiska eliten – som korrupt och degenererad. De fläckar också ned Nobels fredspris, som upptagit så mycket av presidentens energi sedan återkomsten till Vita huset.
Under Grönlandskrisen nu i januari skrev Trump till Norges statsminister Jonas Gahr Støre att han inte känner sig förpliktigad att tänka uteslutande på fred. Presidenten lade skulden på den norska Nobelkommittén som snuvat honom på fredspriset.
Logiken i det resonemanget får Vita huset ta ansvar för.
Men lite av skuggan faller på den norska Nobelkommittén under Thorbjørn Jagland – en kommitté som tilldelade Trumps företrädare Barack Obama fredspriset efter enbart nio månader som amerikansk president. I efterhand har det framkommit att Vita huset reagerade negativt på utmärkelsen – enligt SVT:s Uppdrag Granskning gav Obamas stabschef den norska ambassadören i Washington en rejäl avhyvling.
Det var orättvist mot Obama då, det är orättvist mot Obama nu, men anklagelserna mot Jagland innebär att beslutet om fredspriset solkas ännu mer.
