Donald Trump skulle ha ägnat tisdagen åt samtalen vid G7-mötet i Kanada. I stället har han hastat hem till Vita huset för att leda överläggningarna i det nationella säkerhetsrådet om Iran och Israel. Han har uppmanat invånarna i mångmiljonstaden Teheran att evakuera.
Mycket tyder på att USA förbereder en attack. Trump skriver i sociala medier att USA:s tålamod är på väg att ta slut och att amerikanerna vet exakt var ayatollan Ali Khamenei befinner sig – även om han inte tänker döda Irans högsta ledare just nu. Det är ingen hemlighet att Israel behöver USA:s hjälp för att slå ut Irans kärnvapenprogram. Amerikanska specialvapen krävs för att nå fram till den underjordiska atomanläggningen i Fordow.
Men är Trump beredd att skicka amerikanska B-2-plan till Iran och dra in sitt land i ett storkrig i Mellanöstern? Kanske försöker han snarare sätta press på ledarskapet i Iran för att de ska skrota sina atomanläggningar och ingå ett nytt bindande kärnenergiavtal?
Vägvalet kommer att definiera hans eftermäle som president.
Den här veckan är det tio år sedan Trump åkte ned för den gyllene rulltrappan i sin skyskrapa i New York för att tillkännage kandidaturen till presidentposten. Nu avgörs vad han egentligen menar med slagord som ”America first”, USA först.
Trump var inte först med uttrycket, men det var länge solkat av de amerikanska isolationisternas ovilja att stå upp mot Hitler vid andra världskrigets utbrott. De utdragna krigen mot terrorismen blev brytpunkten. Den republikanske presidenten George W Bushs misstag i Mellanöstern banade väg för högerpopulismen i USA. Trump byggde sin Maga-rörelse på en allians med amerikanska arbetare som fått nog av att offra sina söner och döttrar i Afghanistan och Irak (Maga står för Make America great again).
Nu varnar Trumplojalister som den tidigare chefsideologen Steve Bannon och det före detta Fox News-ankaret Tucker Carlson för en eskalering i Mellanöstern. Kongressledamoten Marjorie Taylor Greene påminner på plattformen X att om att miljontals amerikaner röstade för att slippa krig, interventioner och försök att byta ut regimer i fjärran länder. Den som har pratat med amerikanska veteraner eller besökt några av Trumps kampanjmöten kan bekräfta.
Plötsligt förenas höger och vänster i kritiken. Den republikanska kongressledamoten Thomas Massie har tagit initiativ till en partiöverskridande resolution för att blockera att USA dras in i konflikten mellan Israel och Iran. Progressiva demokraterna Ro Khanna, Alexandria Ocasio-Cortez och Rashida Tlaib står bakom initiativet.
Formellt har kongressen makten över besluten om att gå i krig. Ingen förväntar sig att Donald Trump kommer att ta hänsyn till vad konstitutionen säger. Han brukar framställa oberäknelighet som en styrka i internationella förhandlingar. I bråken om tullarna har han varvat högljudda hot med åtskilliga reträtter.
Det är svårt att veta hur långt galenskapens diplomati räcker i kontakterna med Iran. Det går inte att testbomba Fordow.
Tills vidare insisterar Trump på att han och ingen annan avgör vad som menas med ”America First”. Det är sant att han lovade att förhindra att Iran skaffar sig kärnvapen i sitt allra första tal som politiker, den där junidagen i Trump Tower 2015.
Vägvalen därefter kan diskuteras. Han var president och pådrivande när USA övergav det internationella avtalet om Irans kärnenergi för sju år sedan.
Läs mer:
Experter: Israel vill bomba iransk atomanläggning med USA:s specialvapen
